En skål med pommes frites som innehåller höga mängder med salt. Någonting som tydligen inte ger vätskebrist.

I den nya studien visade det sig att ett ökat saltintag gjorde testpersonerna mindre törstiga inom loppet av 24 timmar. Enligt forskarna har det och göra med att deras kroppar började spara och producera eget vatten, i förebyggande syfte.

Detta är ett fynd som inte bara kan komma att hjälpa de människor som reser i rymden, utan också ge forskningsvärlden verktyg i utvecklingen av behandlingar mot fetma, diabetes och hjärtsjukdomar.

Salt gör kroppen mer hungrig men mindre törstig

Många av studieresultaten var förväntade: när besättningen åt mer salt, utsöndrade även kroppen mer salt. Urinvolymen ökade och natriumhalterna i kroppen förblev stabila.

Däremot var vätskeintaget överraskande, besättningen började nämligen att dricka mindre vatten när saltintaget ökade. Enligt Jens Titze, forskare vid Vanderbilt University Medical Center i Tennesse måste det betyda att kroppen genererar och producerar mer vatten när saltintaget är högre.

Testpersonerna rapporterade dessutom en ökad hungerkänsla när salthalterna i deras mat ökade, trots att de åt samma mängd mat som tidigare.

Det här händer i kroppen vid högsaltdiet

Forskarna inledde då en uppföljningsstudie, på möss, för att försöka utreda varför kosmonauterna hade börjat dricka mindre och istället kände sig mer hungriga när de fick mer salt i kosten.

Det som hände var att mössen också började dricka mindre av ökat saltintag i maten.

Det som verkade hända hos både kosmonauterna och mössen var att saltet ökade nivåerna av glukokortikoidhormoner som produceras i kroppen – hormoner som påverkar både ämnesomsättningen och immunsystemet.

Dessa hormoner bryter ner de muskelproteiner som omvandlas till urea. Urea hjälper i sin tur vanligtvis kroppen att få bort avfall, men i detta scenario verkade den istället hjälpa till med att behålla vattnet i kroppen.

Med andra ord börjar njurarna att jobba när saltintaget är högt, för att se till att vattenbalansen bibehålls – så du behöver nödvändigtvis inte känna ett sug för mer vatten tillsammans med dina saltade jordnötter då din kropp gör jobbet åt dig.

Processen som frigör vatten till kroppen behöver däremot mer energi, vilket förklarar de ökade hungerkänslorna. I möss-testet åt djuren 20 – 30 procent mer mat på högsaltdieten.

Vad kan vetenskapen lära sig av det här?

Till att börja med kan forskare börja med att ompröva kopplingarna mellan högsaltdieter och viktökning. Om vi faktiskt inte dricker mer kan grunden till argumentet, att högsaltdieter leder till ökad vikt genom mer vätskeintag, vara missvisande.

Dessutom är höga glukokortikoidnivåer kopplade till tillstånd som diabetes typ-2 och muskelförlust, så forskare behöver förstå mer om farorna med att ha för mycket salt i kosten, något som läkare redan varnar för.

Studien ger vetenskapsvärlden också fler tips om hur mycket salt och vatten som behövs till Mars-resan – vilket var anledningen till att denna forskning startade i första hand.