Kan LED-ljus innebära en risk för skador på näthinnan? Överläkare Stefan Löfgren kommenterar resultaten av den senaste forskningsstudien.
På senare år har forskning antytt att LED-lampor kan öka risken för skador på ögats näthinna som liknar makuladegeneration. Detta kallas också åldersförändringar i gula fläcken och innebär att området mitt i synfältet är skadat och man ser sämre. Idag finns ingen effektiv behandling som kan återskapa synen.
Tidigare studier har främst undersökt LED-lampor under extrema situationer på labb. Därför var syftet med den senaste studien att utvärdera om LED-lampor kan bidra till skador på näthinnan vid omständigheter som mer liknar vår vardag.
LED-lampor – ett extremfall
Först utvärderades effekten i en extrem situation, då råttor exponeras för LED-ljus i ett helt dygn. De behandlades dessutom så att pupillerna var utvidgade under hela perioden, vilket släpper in mer ljus mot näthinnan.
Detta är inte en naturlig situation för oss människor eftersom pupillerna reflexmässigt drar ihop sig för att begränsa insläppet av ljus i ljusa miljöer. Men resultaten visar trots allt att LED-lampor gav skador på näthinnan i dessa råttor medan ljus från fluorescerande lampor inte gjorde det.
Enligt forskarna bakom studien är detta en tydlig indikation på att LED-lampor utsätter våra ögon för risk.
Stefan Löfgren är överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus och expert på ögonskador av ljus och strålning. Han har tagit del av studien och ger sina kommentarer.
Kan LED-ljus innebära en större risk för skador på näthinnan i människor än fluorescerande ljus?
– Ja, om LED-ljuset innehåller en ofördelaktig övervikt av kortvågigt ljus jämfört med fluorescerande ljus. Både LED, lysrör och lysrörslampor kan avge alla våglängder beroende på tillverkningsmetod och användningsområde, så det gäller att välja rätt våglängdskombination eller område, säger Stefan Löfgren.
LED-lampor kommer i olika ”färger”. Inte bara blått, rött och grönt men olika typer av ”vitt” ljus också. Den kallare varianten innehåller mer blått och det är just den blåa komponenten i som har hög energi och har kopplats till risk för skador på ögats näthinna. Men tyvärr menar Stefan att det inte är så lätt att som konsument göra ett smart val.
– Som vanlig användare kan man inte värdera färgspektrat i en lampa mer än att bedöma om det är ett ”kallt” ljus som då troligen innehåller mer blått eller ett ”varmt” ljus som troligen innehåller mindre blått ljus. En vanlig användare kan heller inte värdera tillverkningsmetoden eftersom det inte alltid framkommer på varans förpackning.
Stefan tillägger att studien dessutom bara berör allmänbelysning med LED-lampor, inte de starka fokuserade LED-ljus som börjar närma sig de farliga laserpekarnas ljusintensitet.
LED-lampor i vardagen
I nästa del av studien testades en mer realistisk situation där råttorna exponerades för LED-ljus halva dagen och sedan släckt andra halvan. Studien pågick i en vecka eller en månad och pupillerna var inte behandlade.
I denna situation gav LED-ljus inga skador på näthinnan. Men är en vecka eller en månad för råttor verkligen tillräckligt lång tid för att undersöka risken med lång tids exponering för LED-lampor i människor?
– Nej. Epidemiologisk forskning avseende blåljusskador på människans näthinna tyder på att skadeutvecklingen tar mycket lång tid. En månad hos råtta kan inte anses som tillräckligt. Sen är kanske inte råtta den bästa modellen, men det nämner ju författarna själva, tillägger Stefan Löfgren.
Författarna sammanfattar ändå studien med att LED-ljus vid nivåer vi utsätts för i vardagen kan ge skador på näthinnan. Stefan delar inte riktigt samma uppfattning.
– Om vi dagligen skulle utsättas för LED-ljus (eller lysrörsljus, halogenljus etc) med för stark blåljuskomponent kan det rimligen skada våra näthinnor. Nu är det dock inte riktigt så illa som man får uppfattningen av i artikeln. Det finns kunskap om att lång tids exponering för blått ljus är skadligt för näthinnan och därför kommer myndigheterna att successivt strama upp kraven på våglängdsområdena i LED-lampor för allmän belysning, förklarar Stefan Löfgren.
Är det dags att börja skruva ner LED-lamporna hemma?
– Jag tycker inte att det finns tillräckligt med kunskap för att börja varna allmänheten för allmän LED-belysning.
