Sara Högbom, Skribent
Senast uppdaterad 3 april 2020

Generation Pep instiftades av Kronprinsessparet 2016. Organisationen är icke-vinstdrivande och har som mål att sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungas hälsa, med hjälp av bland annat olika svenska företag, stiftelser och ideella organisationer.

Syftet är att se till att alla barn och ungdomar i Sverige ska ha möjlighet och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv – oavsett vilken bakgrund eller förutsättningar man har.

En av de som arbetar på Generation Pep är förre detta elitidrottaren Carolina Klüft som berättar att hon inte behövde tveka när hon fick jobbförfrågan.

– Ungas hälsa och speciellt glädjen till idrott har alltid legat mig varmt om hjärtat. Därför hoppade jag på direkt. Det är så viktigt att vi rustar våra unga med goda och hälsosamma vanor dels för dem själva och dels för samhället i stort, säger hon.

Endast 2 av 10 rör på sig tillräckligt
För andra året i rad har Generation Pep kartlagt barn och ungas hälsovanor kopplade till mat och fysisk aktivitet. Materialet sammanställs i den årliga Pep-rapporten och resultaten är oroväckande.

Rapporten visar bland annat att bara 20 procent av de barn och ungdomar som ingår i studien rör på sig i den utsträckning de behöver.

– Siffrorna bekräftar det vi sett i tidigare studier. Det är en liten andel barn och unga som uppnår rekommendationen om 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Vi ser också att aktiviteten sjunker med åldern, säger Gisela Nyberg, forskare på GIH och KI som varit med och tagit fram Pep-rapporten.

Hon tror att en del av förklaringen kan ligga i ökad skärmtid bland barn och unga.

– Vi ser att skärmtiden tar upp mycket av de ungas tid. Med yngre barn är det lättare att begränsa skärmtiden, men här tror jag att det är viktigt att man som förälder försöker komma med alternativ på annan fritidsaktivitet, hitta på saker tillsammans och föregå med gott exempel. Pep-rapporten visar att barn till föräldrar som rör sig mycket själva gör det i högre utsträckning.

Matvanor och aktivitet skiljer sig mellan könen
Var fjärde pojke angav att de varit aktiva i minst 60 minuter per dag de senaste dagarna, jämfört med var femte flicka. Enligt studien är just tonårstjejer en extra utsatt grupp där endast 1 av 10 når rekommendationerna.

– Det kan bero på att man är ganska känslig för grupptryck i den åldern. Om ens kompis slutar på en aktivitet kanske man själv också hoppar av. Sedan har många av de tjejer jag pratat med berättat att skolan, skärmtid och vänner tar mycket av deras tid och att de inte hinner helt enkelt. Unga tjejer har också höga prestationskrav på sig själva och kan känna sig rädda för vad andra ska tycka om de börjar på en ny aktivitet, tror Carolina Klüft.

Även matvanorna är generellt dåliga hos barn och unga. Bara hälften av alla barn som deltagit i studien uppgav att de åt fisk och grönsaker enligt rekommendationen.  Tonåringar är den grupp som i längst utsträckning får i sig rekommenderad dos fisk och grönt.

– Många unga slarvar med maten och är kräsna med vad de gillar. Vi lever också i ett samhälle idag där vi exponeras för så mycket andra alternativ i affärer och restauranger. Det finns mycket som lockar och socker är lättillgängligt och relativt billigt. Här gäller det för vuxna att äta tillsammans med barnen och vara goda förebilder, säger Carolina Klüft.

Olika bakgrund spelar stor roll
Rapporten visar också att vårdnadshavares ekonomi påverkar barn och ungas möjlighet till att delta i fysiska aktiviteter på fritiden. Endast 56 procent av barn till låginkomsttagare ägnar sig regelbundet åt en fysisk aktivitet, jämfört med 85 procent av barn till höginkomsttagare.

Här är det viktigt med en samverkan mellan föräldrar, skola och samhället i stort, tror Gisela Nyberg.

– Det är viktigt att föräldrarna är engagerade, men kan såklart inte göra allt. Skolan når alla oavsett socioekonomisk bakgrund och kan erbjuda aktiviteter i anslutning till skolan. Sedan måste vi ha ett samhälle som möjliggör fysisk aktivitet för alla, till exempel att det är upplyst och tryggt att vara ute och röra på sig och att inte bygga bort alla grönområden.

Även om resultaten är oroväckande tror Carolina Klüft att det är viktigare än någonsin att tänka framåt.

– Det är en stor utmaning att så många barn och unga lever ohälsosamt. Det är nedslående, men vi får kavla upp ärmarna och bestämma oss för att fortsätta jobba för att göra möjligheten till hälsa mer jämlikt. Tillsammans kan vi alla vara med och bidra till att skapa bättre förutsättningar för våra barn och unga!

Här kan du läsa rapporten

Sara Högbom
Skribent
Publicerad 30 mars 2020, senast uppdaterad 3 april 2020