Enligt Emilia Simeonova, ekonom vid John Hopkins University i Baltimore var de flesta inte oroliga för luftföroreningarna i Stockholm. Staden hade redan relativt låga halter av kvävedioxid och fina partiklar, vilket är föroreningar från bilavgaser som kan skada lungor och förvärra astma.
Men när Stockholm började ta ut en avgift för att köra i stadens centrum under rusningstid, har ett flertal fördelar dykt upp. Bland annat att många barn som annars skulle ha drabbats av astmaattacker istället kunnat andas friskare luft.
Stockholm är en av flera städer runt om i världen som inför så kallade trängselavgifter under de senaste åren. För att bedöma politikens effekter har forskare jämfört miljö– och hälsodata från Stockholm med 102 andra svenska städer som inte har trängselavgifter.
Analysen visade att om Stockholm hade fortsatt som vanligt utan några förändringar skulle dess luft ha varit 5–10 procent mer förorenad mellan 2006 och 2010 och småbarn skulle ha lidit 45 procent mer av astmaattacker.
– Sådana här hälsoförändringar går inte att upptäcka om de inte analyserats under en längre period. Om man bara tittar på de kortsiktiga effekterna av lägre föroreningsnivåer kommer man förmodligen att sakna många viktiga aspekter, säger Emilia Simeonova som presterande sin forskning vid ett American Economics Association-möte i Chicago i januari.
