När forskarna till studien utförde dessa beräkningar på mer än 24 000 gifta män och fruar med europeisk härkomst fann de ett starkt statistiskt samband mellan parens genetiska markörer, såsom längd.
De fann också en koppling – dock aningen svagare – mellan deras BMI. Paren hade alltså valt deras partner utifrån deras egna gener, det meddelar forskarna i tidningen Nature Human Behaviour.
Detta är ett bevis på att många människor använder sig omedvetet av metoden ”assortative mating”, vilket är en form av sexuell selektion där personer med liknande egenskaper parar sig med varandra, betydligt oftare än vad som förväntas i en slumpmässig parning.
Sådan parning ökar släktskapet i familjen och kan hjälpa avkommor att överleva bättre, så länge som egenskapen under selektionen fortsätter att vara gynnsam. Men det kan få konsekvenser då det även förutsäger hur troligt det är att familjemedlemmar ärver sjukdomar, så som schizofreni.
– Utifrån dessa resultat kommer vi att använda den nya metoden för att förstå varför par liknar varandra på många andra vis, bland annat deras IQ men även beteendemässiga egenskaper såsom politiska preferenser och psykiska störningar, säger Robert Plomin, beteendegenetiker vid Kings College i London.
Ny forskning tyder också på att människor med autism och schizofreni tenderar att gifta sig med varandra. Detta sätt kan hjälpa, även där, genom att undersöka om dessa val också har sina rötter i DNA.
Robert Plomin tillägger att han hoppas att han kan använda denna taktik för att testa fler likheter i par, inklusive hans eget äktenskap.
– Ja vi är båda utbildade läkare, och vi är långa båda två, så vi passar i uträkningarna, säger han till Nature Human Behaviour.
