Ingrid Lund
Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 5 januari 2017

Gonorrébakterien verkar speciellt känslig för kolmonoxid.

Så sent som i augusti förra året presenterade Världshälsoorganisationen nya riktlinjer för behandling av gonorré. Då uteslöts en klass av antibiotika som varit standardbehandling men som inte längre har effekt på grund av resistens. Därför letar forskare nu med lupp efter nya möjligheter till behandling.

Forskare i England har valt att studera gonorré bakteriens energiproduktion och gjort ett viktigt genombrott.

De fann att bakterien är speciellt känslig för molekylen kolmonoxid. När kolmonoxid binder till bakterien förhindras den från att producera energi och den dör.

Tidigare studier har visat att kolmonoxid kan förbättra effekten av antibiotika men gonorrébakterien verkar speciellt känslig då det räcker att blockera ett enda enzym för att energiproduktion ska hämmas helt.

Kolmonoxid är egentligen giftigt för människor men endast vid hög koncentration. Som behandling för gonorré behövs bara mycket små koncentrationer som bakterien är känslig för. Dessutom har forskare använt sig av så kallade kolmonoxid-utsöndrande molekyler som släpper ifrån sig kolmonoxid precis där det behövs.

Kan bli till piller eller kräm

Nästa steg är att utveckla dessa molekyler till ett läkemedel i form av ett piller eller kanske en kräm och påbörja kliniska studier för att få läkemedlet godkänt.

– Vi tror vår studie är ett viktigt genombrott. Det är inte ett färdigt läkemedel men det är väldigt nära, säger Ian Fairlamb, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Gonorré är världens näst vanligaste könssjukdom och drabbar omkring 78 miljoner människor varje år. Ibland visar infektionen inga symtom men kan leda till infertilitet eller en infektion i hjärnan om den inte behandlas.

Ingrid Lund
Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 5 januari 2017