Forskare vid Uppsala universitet har nu intervjuat 30 barn från en förskola med normmedveten pedagogik och jämfört med 50 barn från tre traditionella förskolor i samma område i Stockholm.

En analys av intervjumaterialet visar att barn från förskolor med genusneutral pedagogik fortfarande automatiskt lägger märke till en individs kön men är mindre benägna att visa könsstereotypiska åsikter. Barnen är också mer intresserade av att leka med andra barn av motsatt kön.

– Sammantaget visar resultaten att endast könsneutral pedagogik inte leder till att barn slutar använda kön för att kategorisera människor, men det minskar deras tendenser att välja bort människor baserat på kön och att göra könsstereotypiska antaganden. Det här kan bredda barnens möjligheter för framtiden, säger Ben Kenward, en av författarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Resultaten är statistiskt säkerställda men eftersom relativt få förskolor i Sverige har börjat med könsneutral pedagogik är studien liten vilket medför viss osäkerhet. Urvalet av barn blev ytterligare begränsat då forskare valde bort elever från familjer som aktivt valt en förskola på grund av genuspedagogik. Barnens familjebakgrund, tror forskare annars hade kunnat påverka resultaten.

Hur fungerar genusneutral pedagogik?

Exempel på könsneutral pedagogik är att använda det neutrala pronomenet ”hen” istället för han eller hon. Vuxna undviker även att behandla barn på ett sätt som traditionellt sätt speglar kön, till exempel att ge flickor komplimanger för deras kläder.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.