MS – Multipel skleros

MS är en nervsjukdom vars orsak fortfarande är ett mysterium. Men det finns bevis för att gener och miljöfaktorer som vi exponeras för under hela livet ökar risken. Fredrik Piehl, specialist inom neuroimmunologi vid Karolinska universitetssjukhuset, berättar om dagens behandling och vart framtida forskning siktar.
Sammanfattning

Vad är MS?

Multipel skleros är en sjukdom i det centrala nervsystemet, alltså hjärnan och ryggmärgen.

axon utan myelin

Till höger en nervcell med en nervtråd som är isolerad av myelin. Till vänster en nervtråd utan myelin. Där reser en nervimpuls långsamt fram.

Nervceller i det centrala nervsystemet är kopplade till kroppens olika delar genom nervtrådar eller axoner. Vissa nervtrådar som till exempel kopplar nervceller i benmärgen till muskler i foten kan vara över en meter långa. För att signaler ska resa så fort som möjligt längs nervtråden är den isolerad med ett fettliknande ämne som heter myelin. Vid MS bryts myelinet ner, då blir signalerna långsammare eller kommer inte fram över huvudtaget. Det är kroppens eget immunförsvar som plötsligt börjar angripa myelinet vid multipel skleros. Varför vita blodkroppar triggas att attackera myelin är fortfarande en obesvarad fråga.

MS kan bryta ut i olika delar av det centrala nervsystemet och ger därför olika symptom från person till person. Vanliga symptom berör dock ofta armar och ben som känselrubbningar, domningar och svårighet med gång och balans.

I Sverige drabbas omkring en person av 10 000 varje år av MS och sjukdomen är vanligare bland kvinnor än män. Multipel skleros kan delas in i olika former som beskriver hur sjukdomen fortskrider. Vanligast är att sjukdomen visar sig i skov, där symptom bara visar sig i perioder. Vid progressiv sjukdom blir symptomen långsamt värre och skoven blir svårare att avgränsa.

Det finns idag inget botemedel mot MS men flera bromsande läkemedel gör att medellivslängden för patienter med MS är nästan den samma som den övriga befolkningen.

fredrik-piehl-neurocentrum2

Fredrik Piehl är överläkare och professor Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt sektionsansvarig för klinisk neuroimmunologi.

Fredrik Piehl är överläkare och professor Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt sektionsansvarig för klinisk neuroimmunologi. Han är specialist på MS och kan förklara hur situationen ser ut idag inom MS forskning.

En forskare förklarar

MS – en autoimmun sjukdom?

När immunförsvaret angriper kroppens egna delar klassas det som en autoimmun sjukdom, där till hör multipel skleros. Men det har funnits och finns i viss mån fortfarande alternativa förklaringsmodeller, bland andra att MS orsakas av en infektion.

–För några år sedan lanserades en hypotes som fick närmast viral spridning där man hävdade att det är stopp i venerna som primärt ligger bakom. Senare studier har dock kunnat motbevisa just denna hypotes och man har heller inte lyckats visa att det finns någon kronisk infektion som förekommer just hos MS patienter. Så man kan fortfarande idag inte riktigt säga med 100% säkerhet att det är en autoimmun sjukdom, men om man tittar på all tillgängligt evidens finns det mycket stöd för att MS verkligen är det, berättar Fredrik.

Vem drabbas av MS?

Ärftlighet utgör en grundrisk

Omkring var femte person med MS har en nära släkting som också drabbats men ändå klassas sjukdomen inte som ärftlig.

–MS är ett typiskt exempel på en komplex sjukdom där det finns ett ärftligt bidrag men det är nog så att miljöfaktorer spelar en större roll än genera. Sammanlagt kan man säga att arvet ger en grundrisk för att utveckla vissa autoimmuna sjukdomar, men det är först när man adderar miljöfaktorer som en reell sjukdomsrisk uppkommer.

Rökning som riskfaktor

Rökning – en etablerad riskfaktor

kvinna-smoking-cafe

Rökning är numera en etablerad riskfaktor för MS även om den exakta mekanismen inte med säkerhet har kunnat fastställas.

Om MS är en autoimmun sjukdom då är det kroppens immunsystem som är felreglerat. Framförallt det adaptiva immunförsvaret som aktiveras när det känner igen kroppsfrämmande ämnen (antigen). När det adaptiva immunsystemet är felreglerat kan det ha svårt att känna igen kroppens egna delar och välja att attackera. Gener reglerar delvis det adaptiva immunsystemet men det präglas starkt av miljöfaktorer som vi exponeras för innan vi ens har fötts och under hela livet. Immunsystemet exponeras för miljön framförallt i lungorna och i tarmen.

–Vad gäller lungorna så har rökning dykt upp som en numera etablerad riskfaktor för MS. Även om den exakta mekanismen inte med säkerhet har kunnat fastställas, så kan man spekulera i att röken innehåller reaktiva ämnen som kan förändra kroppens egna proteiner. Proteinerna förändras så mycket att immunsystemet inte längre känner igen dem som kroppsegna och utvecklar ett immunförsvar.

Teorin lyder att kroppsegna proteiner i nervsystemet, till exempel myelin, ser liknande ut som de förändrade proteinerna i lungorna. Det förvirrar immunsystemet som tror att myelinet är främmande och börjar attackera. Då startar en inflammation som kan läka ut men det kan också skapa ärr i nervtrådarna eller leda till att myelinet helt bryts ned.

Ökad risk efter körtelfeber

MS – triggat av en virusinfektion i barndomen?

Det finns flera virusexponeringar som ökar risken för MS, framförallt de som hör till herpesvirusgruppen. Epstein-Barr virus (EBV), som orsakar körtelfeber, är det herpesvirus som har starkast koppling till MS.

–Även om denna infektion är vanlig hos vuxna individer som inte har MS, så är det nästan obligat att man först har haft körtelfeber om man drabbas av MS i tonåren. Medan tonåringar som aldrig haft EBV har betydligt lägre risk att insjukna i MS, förklarar Fredrik.

Än en gång lyder teorin att immunsystemet försvarar kroppen mot virusinfektionen genom att göra antikroppar mot ett protein på viruset. Om det finns liknande proteiner i nervsystemet kommer immunförsvaret även attackera där.

Var är MS mest utbrett?

MS är vanligare på det norra halvklotet

nordisk-solnedgang

Minskad exponering för solljus och därmed lägre D-vitaminnivåer kan vara en förklaring varför MS är vanligare på det norra halvklotet.

Förekomsten av MS varierar stort över hela världen. Det är till exempel mycket ovanligare i Asien och Afrika jämfört med Europa och Nordamerika. Det finns också en tydlig nord-syd gradient där norra Europa är mer präglat än södra och även i Sverige är MS vanligare i norr. Förklaringen är säkert en kombination av många saker. Dels att de genetiska riskfaktorerna är vanligare i vissa delar av världen. Men det kan också ha att göra med miljöfaktorer.

–Minskad exponering för solljus och därmed lägre D-vitaminnivåer kan vara ytterligare en förklaring. Det kan också finnas ett annorlunda infektionspanorama mellan kallare och varmare klimat, liksom skillnader i kost och diet. Det finns helt enkelt många förklaringsmodeller, men solljus verkar definitivt vara en sådan kandidat.

Övriga riskfaktorer

Skiftarbete och övervikt

–Skiftarbete och övervikt är också riskfaktorer. En intressant aspekt är att flera av dessa riskfaktorer verkar ha större betydelse under senare tonåren än när man faktiskt insjuknar i MS, vilket brukar vara kring 30-års åldern.

Fredrik beskriver ett scenario där en individ får körtelfeber när den är 15 år, kanske börjar röka som 16-åring, börjar arbeta nattskift och samlar på sig lite övervikt innan 20 års ålder. Redan då kan sjukdomen bryta ut, eventuellt med diffusa symtom som man inte söker vård för. Det är först i 30 års ålder som individen får tydliga neurologiska symptom och sjukdomen diagnostiseras. Då är personen inte längre rökare eller arbetar nattskift och kanske till och med har gått ner lite i vikt. Riskfaktorerna har haft sin påverkan under tonåren.

Därför behövs bättre kunskap och beredskap i sjukvården för att korta tiden för diagnos och vinna dyrbar tid behandlingsmässigt.

Behandling

Bromsmedicin

Fredrik förklarar att behandlingen av MS har revolutionerats under senare år. Det är nu 20 år sedan de första bromsmedicinerna kom och det finns mycket goda möjligheter att helt bromsa inflammationen i nervsystemet om behandlingen inleds på ett mycket tidigt stadium.

–Problemet är dock att många får sin diagnos åratal efter att sjukdomen först startat och man då redan ackumulerat neurologiska skador som inte är behandlingsbara. Många personer som lever med MS idag har haft sjukdomen under lång tid och där har våra nuvarande bromsmediciner mycket begränsad effekt.

Med tidigare upptäckt vinner vi dyrbar tid

MS är alltså en sjukdom som kan starta långt innan man får symtom. Sjukdomen är på sätt och vis dold eftersom en inflammation i nervsystemet inte behöver kännas eller göra ont. Det kan jämföras med en annan autoimmun sjukdom, psoriasis, där inflammationen syns på huden. Det går dock att se inflammationen med hjälp av magnetresonans tomografi (MRT).

magnetresonanstomografi

Inflammation vid MS går att upptäcka med hjälp av magnetresonans tomografi (MRT) av hjärnan.

–MS är egentligen en ganska ovanlig sjukdom, antalet nyinsjuknade i Sverige ligger på ca 1 på 10 000 per år. Det gör att ett allmänt screening-program med återkommande MRT skulle bli väldigt omständligt och knappast kostnadseffektivt. Det är dock väldigt viktigt att sjukvården och inte minst primärvården känner till sjukdomen så att man hos en ung individ som har tecken på neurologiska bortfallssyndrom där domningar är vanligast, överväger MS som en möjlig förklaring och gör en MRT-undersökning. Men det är ett känt faktum att symptom som domningar kan missförstås eftersom de kan bero på så många saker och att man glömmer att MS borde finnas med som möjlig förklaring. Därför behövs bättre kunskap och beredskap i sjukvården för att korta tiden för diagnos och vinna dyrbar tid behandlingsmässigt.

I grunden är mysteriet bakom MS egentligen inte löst. För att framställa botande läkemedel måste sjukdomens orsak hittas. Fredrik ger en framtidsspaning.

–En stor obesvarad fråga är tarmen, vår mikrobiota och hur kost kan påverka immunsystemet. Där vet man inte så mycket detaljer, men jag tror att utforskningen av kopplingen mellan diet, tarmflora, immunsystem och sjukdom kommer att utgöra en guldgruva för intresserade forskare.

 

×