Selma Koso, grundare och ordförande för Paraply.
Internet och framför allt sociala medier har öppnat upp nya arenor för människor att umgås och kommunicera med varandra. Det har påverkat vårt vardagsliv och hur vi bedriver vårt arbete. Att vi kan ta fram ett matlagningsrecept på några sekunder med vår smartphone eller hålla ett videomöte med kollegor på andra sidan jordklotet är idag inte science fiction – det är verklighet.
Men som livet i övrigt består livet på nätet av både positiva och negativa företeelser. En nationell kartläggning från 2015 visar att knappt var fjärde (23 %) barn har blivit utsatt för sexuella kontaktförsök på nätet, så kallad grooming, före 15-årsålder. Kartläggningen genomfördes av forskare vid Linköpings och Lunds universitet, och visar att vi måste bli bättre på att upptäcka och förebygga övergrepp på nätet.
Internet underlättar för förövaren
”Sexuella övergrepp är den mest integritetskränkande formen av interpersonella övergrepp och innebär de mest påtagliga konsekvenserna vad gäller psykisk och fysisk hälsa.” Det menar Carl Göran Svedin, professor emeritus och forskningsledare på Barnafrid, 2017.
Internet har gett personer, som vill söka kontakt med barn i sexuellt syfte, nya verktyg att lättare och mer effektivt nå fram till barnen – oavsett var de befinner sig. Tryggheten som en gång i tiden fanns i skolan, det egna hemmet eller sovrummet är inte längre en trygg plats. Förövaren kan nå barnet när som helst, dag eller natt.
Vuxna som tar kontakt med barn på nätet i sexuellt syfte använder sig av olika strategier. Vissa har ett mer försiktigt tillvägagångssätt genom att de först försöker skapa en relation med barnet. Andra är mer direkta och pratar om sex eller ger sexuella förslag redan vid första kontakt. En tredje grupp använder sig av hot och utpressning. Oavsett metod, har internet och sociala medier underlättat för förövarna.
Bilderna finns för evigt
En tydlig konsekvens av nätet och sociala medier är att övergreppsmaterial som läggs ut på nätet finns där för evigt. Materialet sprids väldigt snabbt runt om i världen och går inte att få bort.
I en intervjustudie i EU-projektet SPIRTO från 2015 uppgav många av de tillfrågade barnen som skickat avklädda bilder att de kände en stor oro för vad som skulle hända med bilderna efteråt.
Reviktimisering i vuxen ålder
Barn och unga som utsätts för sexuella övergrepp löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Som vi tagit upp i en tidigare artikel kan dessa besvär vara skuld, skam, depression och posttraumatisk stress. En del utvecklar avvikande och ohälsosamma beteenden medan andra kanske utvecklar ett missbruk när de blir äldre. De psykiska besvären kan komma direkt efter övergreppet eller träda fram senare i livet.
Något som det talas alldeles för lite om är reviktimisering. Det innebär att övergreppen kan fortsätta i vuxenlivet eller att man upplever reviktimisering på grund av att övergreppsmaterial från övergreppen i barndomen finns på nätet, för andra att se. Förövaren filmar och/eller tar bilder vid övergreppstillfället som sedan används inom olika pedofilnätverk m.m. så kallad barnpornografi, dock är rätta benämningen dokumenterade sexuella övergrepp på barn. Vetskapen hos den utsatta, om att det för alltid kommer att finnas övergreppsbilder som cirkulerar på nätet är en återupplevd utsatthet, som också kan bidra till psykisk ohälsa.
Vad kan vi göra?
Onlinevärlden är bred, djup och snabb i sin utveckling. Barn är oftast snabbare än oss vuxna med att hänga med i denna utveckling och vara en aktiv del av det. Detta gör att vi inte har kännedom om vad våra barn gör på nätet, vilket lämnar barnen ensamma i den.
Därför är det av stor vikt att vi engagerar oss i barnets liv online, frågar om vilka spel/appar de använder, vad de upplever där och så vidare. Liksom vid övergrepp i verkliga livet måste vi visa på att vi är orädda, att vi känner till, är nyfikna och att vi finns där.
Och om det värsta skulle inträffa, är det viktigt att lyfta skulden och skammen från barnet och lämna den till förövaren tillsammans med ansvaret för övergreppen. Det finns många bra organisationer som erbjuder stöd och hjälp för barn och unga som blivit utsatta och deras anhöriga. Se till att ta reda på vilka de är närmast dig och våga be om hjälp. Du är inte ensam.
Denna insändare har granskats av Dagens Hälsa innan publicering.
