Susanna Östlund, Medicinsk skribent
Senast uppdaterad 1 juli 2019
Leende kvinna och kvinna som sover i en säng

Fotograf: Pia Hultkrantz, Sophiahemmet

Att forska var långt ifrån något Linda Gellerstedt hade planerat, men när hon började jobba som sjuksköterska väcktes ett brinnande intresse för förbättringsarbete. Hon såg hela tiden utvecklingsmöjligheter i avdelningens arbetssätt och funderade ständigt på hur saker skulle kunna göras annorlunda. Typiska egenskaper för en forskande sjuksköterska, påpekade en kollega. 

Ett intresse för förbättringsarbete i kombination med mångårig erfarenhet av nattarbete och patienters sömnbrist, lade grunden för Linda Gellerstedts doktorandstudier vid Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet. 

Brist på tid och kunskap

Min förhoppning var från början att avhandlingen skulle utforma ett utbildningsprogram att implementera på vårdavdelningar, och se hur det kunde förbättra patienternas sömn, berättar Linda Gellerstedt. 

Men hon upptäckte snart att det saknades forskning på orsakerna till patienternas sömnbrist, och varför området inte lyfts fram mer i klinik. Avhandlingen fick därför till stor del bli en kartläggning av problemet. Intervjuer med patienter och sjuksköterskor lämnade Linda Gellerstedt med tämligen dystra resultat. Patienterna sover dåligt av flertal orsaker, och sjuksköterskorna saknar kunskap om hur de kan jobba mer varierat med sömn. Tidsbrist och okunskap om alternativa sömnfrämjande åtgärder gör att sömntabletter ofta blir lösningen. 

– Patienternas sömn är ett bortglömt område. Den positiva aspekten är dock att det finns en vilja hos sjuksköterskorna att lära sig mer och jobbar mer aktivt med området. Men de upplever inte att det finns stöd från ledningen, berättar Linda Gellerstedt. 

I väntan på en förändring på organisationsnivå som kan ge utrymme för mer utbildning, menar Linda Gellerstedt att det finns en rad enkla åtgärder som sjukvårdspersonalen kan vidta på en gång.

Involvera patienten i vården

Att samordna arbetet bättre i teamet, och därmed minimera antalet gånger patienten behöver väckas, är en av de åtgärderna. En annan är att involvera patienten mer – om det så bara handlar om att gå igenom planen för natten eller nästa dag. Att ligga och oroa sig för vad som ska hända visade sig nämligen vara en av orsakerna till att patienterna sover dåligt, utöver fysiska faktorer som störande ljus och ljud. 

– Fråga vad patienten själv tror är orsaken till den dåliga sömnen – i de fall det är störande ljud kanske ett alternativ kan vara att erbjuda öronproppar, istället för att slentrianmässigt hämta en sömntablett.

När Linda Gellerstedt nu blickar framåt hoppas hon på att se en attitydförändring, som kan bidra till att patienternas sömn ges högre prioritet. Och hon är hoppfull. 

– Det finns ju ett intresse, sjukvårdspersonalen vet bara inte var de ska börja. Den här avhandlingen kan förhoppningsvis bidra till att frågan börjar lyftas fram, säger Linda Gellerstedt. 

Susanna Östlund
Medicinsk skribent
Publicerad 1 juli 2019