Johanna Holmgren, Redaktör
Senast uppdaterad 6 april 2017
Rökare som skulle kunna sluta röka för gott med ny behandlingsform inkluderande arekanötter.

Omkring 600 miljoner människor i Sydostasien mosar och sedan tuggar den så kallade arekanöten som ofta lindas in i ett betelvinblad – betel quid. Många användare blir beroende av denna beredning som kan skapa en känsla av eufori och vakenhet.

Men nu har forskare upptäckt att föreningar som härstammar från arekanöten, kan hjälp rökare och beteltuggare att sluta för gott.

Arekanötter.

Professor Roger Papke är en av de ledande forskarna i projektet som undersöker om föreningarna till och med kan komma att ersätta existerande läkemedel mot rökavvänjning.

En behandling utan biverkningar

Tillsammans med sitt team upptäckte Roger Papke att ämnet arekolin, som nöten innehåller, stimulerar samma cellreceptorer i hjärnan som även är ansvariga för nikotinberoende, men exkluderar andra nikotinreceptorer.

De nyupptäckta föreningarna påverkar alltså enbart de missbruksrelaterade receptorerna, medan de andra lämnas utanför. Detta innebär att arekolinets uppbyggnad kan behandla cigarett– och betel quidmissbruk, utan biverkningar.

– Det finns en gemensam nämnare till dessa två missbruk, så vi tror att det finns en möjlighet att utveckla ett läkemedel som riktade sig till dem båda, säger Roger Papke.

Historien bakom upptäckten

Idén att studera nöten uppkom när Roger Papke fick ett svärd från en headhunter som bodde i en av Borneos regnskogar.

Betelblad.

Han lärde sig då att de speciella röda ristningarna som utförts på svärdets fäste kan ha gjorts av någon som tuggar betel quid.

Betelblad gör nämligen att användare utsöndrar rött saliv som då går att använda som färg. Lokala trottoarer och byggnader missfärgas också när salivet konstant spottas ut av brukare.

Förutom konst och onödig nedskräpning kan tuggandet även leda till ett beroende som i sin tur leder till allvarliga hälsoeffekter, bland annat oralcancer samt hjärt-kärlsjukdomar.

Johanna Holmgren
Redaktör
Johanna Holmgren är utbildad journalist (Kaggeholms Folkhögskola 2016) med ytterligare utbildning från Berghs School of Communication.
Publicerad 6 april 2017