Johanna Holmgren
Johanna Holmgren, Redaktör
Senast uppdaterad 13 februari 2017

Sabina Brohede. Foto: Linköpings universitet

– För dem som har BDD kan livet handla om att spara ihop pengar för att operera näsan för åttonde gången. De kan fastna framför spegeln i timtal. En person i studien hade inte gått utanför hemmet på tre månader, säger Sabina Brohede vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.

Många drabbade söker hjälp på hudmottagningar eller plastikkirurgisk behandling, men tidigare forskning har visat att sådan behandling sällan hjälper, utan snarare kan förvärra symtomen. BDD kan i stället behandlas med kognitiv beteendeterapi och antidepressiv medicin, samma behandling som används till patienter som lider av depression och ångest.

– En viktig forskningsfråga att gå vidare med är hur vården bäst ska bemöta dessa patienter. Vården skulle behöva utveckla en fungerande strategi för hur man ska bemöta och vidareremittera de här patienterna när man hittar dem, säger Sabina Brohede.

I intervjuer med personer som har diagnosen BDD har hon undersökt deras erfarenhet med vården. Det framkom då att många var besvikna och upplevde att sjukdomen är okänd även inom vården, vilket bidrar till att det är svårt för de som lider av den att få rätt hjälp.

– De drabbade kan berätta att de har varit hos flera olika psykologer, men ingen har förstått vad det handlar om, säger Sabina Brohede.

Diagnosen har funnits i 30 år, men det har funnits väldigt lite forskning kring hur vanligt tillståndet är. Sabina Brohedes studier av förekomsten av BDD är de första i Sverige.

– BDD verkar vara en relativt vanlig sjukdom. Enligt mina studier är förekomsten i Sverige runt 1–2 procent, vilket är i samma storleksordning som anorexi.

Johanna Holmgren
Johanna Holmgren
Redaktör
Johanna Holmgren är utbildad journalist (Kaggeholms Folkhögskola 2016) med ytterligare utbildning från Berghs School of Communication.
Publicerad 13 februari 2017