Ingrid Lund
Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 21 november 2016
En forskare studerar antibiotikaresistens på lab.

"Antibiotika är inte alltid är den bästa behandling, ibland kan det vara den sämsta" säger Otto Cars.

Antibiotikaresistens sprider sig över hela världen men slår speciellt hårt mot fattiga länder som har begränsad tillgång till sjukvård, och inte minst rent vatten och avloppssystem.

otto-cars-intervju

Otto Cars är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare för det internationella nätverket mot antibiotikaresistens ReAct.

Men att det skulle finnas en apati eller likgiltighet inför antibiotikaresistens i Sverige där vi har det mycket bättre tycker inte Otto Cars stämmer. Otto är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare för det internationella nätverket mot antibiotikaresistens ReAct.

– Det är klart att vi har ett mycket bättre läge än många andra länder vilket gör att det inte finns en akut oro för svensk sjukvård. Men vi ser ändå dödsfall och i framtiden kommer vi se mycket höga kostnader inom sjukvården på grund av antibiotikaresistens. Därför tror jag att man börjar bli orolig också i Sverige, medvetenheten börjar öka och man tar problemet på allvar. Just nu är läget i Sydeuropa väldigt allvarligt och vi ser en tendens att resistenta bakterier där sprids till våra länder. Men hur fort det kommer gå kan vi inte säga.

Läget i Sydeuropa är väldigt allvarligt

Folkhälsomyndigheten har nyligen gjort en uppskattning av framtida sjukvårdskostnader till följd av antibiotikaresistens. Med oförändrad utvecklingstakt i Sverige kommer kostnaderna ligga på omkring 5 miljarder kronor mellan 2015-2024. Detta är ett absolut minimum och om kostnaderna följer samma takt som andra europeiska länder kan det istället röra sig om mellan 10 till 28 miljarder kronor.

Lösningen: fler, nya antibiotika?

– Till att börja med måste vi vara medvetna om att det egentligen inte finns en lösning på problemet med antibiotikaresistens. Bakterier kommer att bli resistenta även om vi använder antibiotika på ett perfekt sätt. Det beror på bakteriernas otroliga förmåga att anpassa sig.

Det kan vara så att vi närmar oss slutet på antibiotika-eran. De antibiotika vi använder är snart värdelösa och takten vi upptäcker nya antibiotika har avstannat. Men enligt Otto Cars finns det alternativa vägar att gå för att ta sig an antibiotikaresistens på en global nivå.

– Vi kan angripa problemet genom att åstadkomma en balans mellan tillgång och efterfrågan. Vi kan arbeta med förebyggande insatser för att minska infektioner, då används mindre antibiotika. Enkla åtgärder som att införa handsprit eller helt enkelt tvål och rent vatten på sjukhus minskar infektioner. Här finns mycket att göra i utvecklingsländer.

– Vi behöver också se till att de fattigaste länderna får råd att använda vacciner för till exempel lunginflammation. Just nu är vacciner för dyra för många länder att köpa.

– Läkemedelsutvecklingen måste också stärkas. Det är ett akut problem. Det finns inte tillräckligt bra metoder just nu för at ta fram nya preparat. Det behövs ett mycket större internationellt samarbete, de vetenskapliga utmaningarna är den största låsningen just nu. Det pågår också många diskussioner kring till exempel vacciner, genteknik för att eliminera resistens i bakterier och användande av nanoteknologi men det finns ingen riktig kraftsamling. Vi behöver hitta nya vägar för finansiering av forskningsarbeten i stor skala och det är bråttom nu, förklarar Otto Cars.

”Antibiotika är inte alltid den bästa behandlingen”

Det är inte bara på global skala vi kommer bekämpa antibiotikaresistens. Det finns saker vi alla kan göra för att bidra till att minska spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Ett exempel man kan höra är att minska användandet av antibiotika. Men det kan vara lättare sagt än gjort. När man själv drabbas av en bakterieinfektion kan det vara svårt att säga till sin läkare att man inte vill ha den bästa behandlingen. Otto Cars ger en annan synvinkel.

– Jag skulle säga att antibiotika inte alltid är den bästa behandlingen, ibland kan det vara den sämsta. Antibiotika påverkar vår normala bakterieflora. Ofta blir vi sjuka av våra egna bakterier. De kommer inte alltid flygande genom luften, utan våra egna bakterier i den normala bakteriefloran orsakar ofta infektioner till exempel sårinfektioner efter skärskador eller efter en operation. Om de bakterierna blir mer resistenta kan dessa infektioner bli med svårbehandlade. Så det finns ett värde för individen att undvika att använda antibiotika.

Köp inte antibiotika utomlands

Ett annat tillvägagångssätt som Otto Cars rekommenderar är att vänta och se. Vissa infektioner är svåra att utvärdera. Då är det bättre att avstå från antibiotika och komma på återbesök hos läkaren om symtomen kvarstår. Allt detta ska komma utifrån en diskussion med din läkare, du ska inte ta saken i egna händer.

– Man ska naturligtvis inte köpa antibiotika utan recept om man är ute och reser, vid till exempel diarré eller en infektion. Är man svårt sjuk ska man söka vård men man ska inte köpa antibiotika för att behandla själv.

Ta hela antibiotikakuren

En annan vanlig anvisning vi får av läkare för att minska spridning av antibiotikaresistens är att ta hela antibiotikakuren vi blir ordinerade även om vi mår bättre efter några dagars behandling. Det är viktigt för att eliminera alla bakterier som orsakade infektionen och inte låta några överleva som kan bli resistenta mot antibiotika. Här tror Otto Cars det finns framsteg att göra i framtiden.

– Jag tror egentligen vissa antibiotikakurer är för långa. Man måste så klart följa ordination och kunskapsläget idag men jag tror det är ett viktigt forskningsområde. Om vi kan göra kurerna kortare kan vi också minska det totala användandet av antibiotika.

Du kan även bidra till att minska antibiotikaresistens genom att stödja ReAct som arbetar för att göra antibiotikaresistens och dess konsekvenser synliga i den globala debatten och därmed påverka regeringar, Världshälsoorganisationen, läkemedelsindustrin och andra viktiga aktörer.

Ingrid Lund
Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 21 november 2016