Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 12 maj 2016

I videon kan du se en robot som syr ihop mjuk gris-vävnad helt själv, något en robot aldrig tidigare klarat. Att sy ihop mjuk vävnad som till exempel när två delar av en tarm eller blodkärl kopplas ihop är speciellt svårt för att vävnaden är så skör. Trots det var roboten STAR bättre än expertkirurger eller andra robot-assisterade tekniker som redan finns och används. När tarmar och blodkärl sys ihop är det viktigt att stygnen är små och jämna och inte orsakar något som helst läckage. Därför är det inte tillräckligt att en läkare sätter 19 av 20 stygn av högsta kvalitet. Roboten däremot kan hålla konsekvent hög kvalitet i alla stygn.

Just nu är STAR långsammare än människor men hastigheten kan ökas allt eftersom kirurger och forskare vågar lita fullt på roboten. I en vetenskaplig artikel om STAR förklarar forskarna att de övervakade roboten under operationen och godkände alla stygn den ville sätta i förväg, då godkände de ungefär 60% av robotens föreslag. Resten behövde en liten justering men i framtiden tror forskarna att roboten ska klara hela ingreppet själv.

Att sy ihop två mjuka tuber som tarmar är ett vanligt ingrepp för kirurger och är en del av en större operation vid till exempel tarmcancer. Då skärs först tarmen isär, en bit tarm kan behöva skäras bort eller tumörer avlägsnas, tarmen sys ihop igen och patientens mage stängs. Alla delar av denna operation kan roboten komma att klara i framtiden.

STAR ser i infrarött vilket hjälper den att skilja på biomarkörer i vävnaden så att den kan arbeta med vävnader som har samma färg och konsistens. Programmering bakom robotens teknik är baserad på tekniskt perfekta operationer som utförts av människor.

Framöver är det en kostnadsfråga som kommer förhindra att STAR kommer till användning. Och kanske även människors skepsis och ovilja att bli opererad av en robot.

Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 10 maj 2016, senast uppdaterad 12 maj 2016