Studien bestod av elever födda i Sverige 1995–1996 med ursprung i tio stora invandrargrupper och i Sverige.
– Effekten av separationer på barns betyg är större i grupper där separationer är ovanliga. Och tvärtom, där skilsmässor är vanliga påverkas barnens betyg i mindre utsträckning, säger Juho Härkönen, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen i ett pressmeddelande.
Forskarna belyser föräldrarnas etnicitet
Den negativa effekten på barnens betyg visade sig vara störst för de barn vars mamma är född i Bosnien–Hercegovina. I den gruppen är skilsmässor mindre vanliga, bara 15 procent av de barnen har separerade föräldrar, att jämföra med lite drygt 30 procent för barn med en mamma född i Sverige.
Den grupp som påverkas minst av skilsmässor är barn med en mamma född i Chile. Här är skilsmässor, precis som i Sverige, vanliga. Nära hälften av barnen i gruppen har nämligen separerade föräldrar.
– En tolkning är att i den gruppen blir det en mindre skillnad mellan icke-separerade och separerade föräldrar. Om tröskeln att separera blir lägre är det inte bara de som har jättehög konfliktnivå som skiljer sig, utan också många andra, säger Juho Härkönen i pressmeddelandet och fortsätter:
– Det är viktigt inte minst för skolan och inom barnomsorgen att veta vilka konsekvenser separationer får för olika familjer, för att se om det är något man kan göra åt det.
Mål – jämlika skolresultat
Att barn till separerade föräldrar generellt har lägre betyg än känt sedan tidigare, men det intressanta med denna studie är att forskare lyckats upptäcka den stora variationen i hur barn påverkas.
Varför de påverkas olika mycket är viktigt att identifiera för att motverka ojämlika skolresultat.
