Johanna Holmgren, Redaktör
Senast uppdaterad 4 april 2017

I en registerbaserad studie, som inkluderade fem miljoner svenskar mellan 18 och 39 år, kunde Christine Takami-Lagerborn och hennes team se att självmordsrisken bland studenter var men är fördubblad jämfört med personer som tidigare studerat.

Vad riskökningen beror på är däremot oklar. Forskarna har till exempel inte undersökt om olika utbildningar skiljer sig åt eller om studenter i större utsträckning än andra är stressade eller drabbade av psykisk ohälsa.

– En riskfaktor är depression som man inte behandlar. Det behövs därför ett tillvägagångssätt som gör det enklare att fånga upp studenter som är i riskzonen, så att de kan få en ordentligt behandling, säger Christine Takami-Lageborn till Dagens Hälsa.

Prata med någon

Om det är så att en persons psykiska ohälsa blir för påtaglig och sätter igång funderingar på att begå självmord, är steg ett att prata med någon som inger förtroende. Det kan vara en person från vården eller någon närstående.

Ofta finns det människor som vill hjälpa till. Om personen helst vill vara anonym går det att ringa till bland annat:

Johanna Holmgren
Redaktör
Johanna Holmgren är utbildad journalist (Kaggeholms Folkhögskola 2016) med ytterligare utbildning från Berghs School of Communication.
Publicerad 4 april 2017