Ingrid Lund
Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 20 februari 2017

Svenska och ryska forskare gör genombrott för anti-aging behandling i möss visar ny studie. Forskningen fokuserar på cellernas kraftverk, mitokondrier, som producerar all energi inuti cellen. Men mitokondrier producerar även slaggprodukter som fria radikaler och reaktiva syreföreningar som spelar en viktig roll i åldrande.

De skador som reaktiva syreföreningar orsakar kan motverkas av anti-oxidanter och i denna studie har en syntetisk antioxidant, SkQ1, som riktar sig specifikt mot mitokondrier, använts.

Resultaten visar att SkQ1 i dricksvatten bromsar fysiska tecken på åldrande i möss.

Baserat på möss som åldras i förtid

I studien användes möss som genetiskt manipulerats av svenska forskarna att åldras i rask takt. Dessa möss lever mindre än ett år, att jämföra med friska möss som lever minst två år. Mössen visar tecken på åldrande som viktnedgång, lägre kroppstemperatur, osteoporos, tunnare hud och en hämmad östrogencykel bland honor, redan efter 100 dagar i livet.

Alla dessa tecken på åldrande saktades ner, eller uteblev helt bland möss som behandlades med små doser av SkQ1 i dricksvattnet.

– Detta arbete är värdefullt från både ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Först och främst visar vi att mitokondrier som producerar reaktiva syreföreningar spelar en viktig roll i åldrande bland däggdjur. Dessutom öppnar vår studie upp för möjligheter att behandla åldrande med antioxidanter som är speciellt riktade mot mitokondrier, säger Vladimir Skulachev, medförfattare bakom studien och den forskare som framställt SkQ1-molekylen, i ett pressmeddelande.

Nästa steg är att framställa läkemedel baserat på SkQ1 för människor. Ett sådant läkemedel ska snart ingå i kliniska studier och blir det godkänt kan det finnas på marknaden redan inom två till tre år.

Ingrid Lund
Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 20 februari 2017