… en miljardbeloppsmarknad som kan innebära bättre ekonomi för Sverige och dess framtida bönder.
En stegvis raket
Fredrik Gröndahl, marinbiolog, oceanograf, KTH-forskare och projektledare för Seafarm har stor passion för organiskt bränsle och har länge velat hitta en lösning på det fossila världsproblemet.
Utvecklingen av algodling kommer gå snabbt
Tillsammans med sitt forskarteam började de med att granska den blågröna algen som växer i Östersjön. Samma alg som bidrar till algblomning varje sommar.
– Vi ville se om det fanns en möjlighet att omvandla algen till energi och sedan starta en större framtagning av biogas. Men inte långt därefter fick vi ett meddelande från några skåningar från Trelleborg och då förändrades resans riktning helt.
Trelleborg är ett av de områden i Sverige som lider av de alger som forslas upp på stränderna. De luktar illa och skapar en olustkänsla till att bada. Trelleborgsborna hade hört vad Fredrik Gröndahl och hans team forskade inom och hoppades på att de kunde hitta en lösning till deras problem.
– De undrade om man inte kunde plocka upp de alger som fanns på stränderna och sedan använda dem till forskningen istället. Det bidrog ju till en förenkling i samlandet av alger, samt att Trelleborgsborna fick ett ökat mervärde i att besöka sina stränder.
Fastän detta underlättade processen så lades mycket tid på att rensa algerna från sand och dylikt. Nästa steg blev därför att framställa en mer förenklad produktion av alger, vilket blev starten på projekt Seafarm.
”Asien har sågat av grenen den sitter på”
Idag säljs alger i miljardbelopp. Japan och Kina är jättarna på den internationella marknaden men har – från start – skött produktionen på ett banalt och ohållbart sätt. Idag är deras odlingar långt från ekologiska då de gödslar algodlingarna för att öka den ekonomiska lönsamheten. Det i sin tur har lett till en ökning av kväve och fosfor i vattnet. Vissa asiatiska hav är därav belamrade med höga mängder föroreningar.
– Man kan säga att Asien har sågat av grenen den sitter på, genom sin biomassa. Så nu börjar de kolla på hur de ska kunna starta produktioner i bättre vatten.
Det är där Seafarm kommer in. Projektet är ett samarbete mellan KTH, Chalmers, Göteborgs universitet, Linnéuniversitet och Lunds universitet som tillsammans bestämt sig för att ta ett helhetsgrepp om algindustrin genom att starta en odling av bruntång i svenskt vatten.
– Vi kollar på att framställa foderingredienser och hälsopreparat samt på hur man kan använda algen för att göra nya häftiga material, som olika typer av plaster. När man kommit till slutet av utvinningsprocessen så ramlar det ut en restprodukt, det är den som går att använda som biogas.
Bruntång kan hämma explosiv algblomning
Förutom framtagning av material så fungerar algodling som en rening för havet då det suger åt sig bland annat kväve och fosfor. Algblomning som exploderar på grund av höga temperaturer och ökningen av kväve och fosfor från jordbruken kan därför tämjas med hjälp av Seafarms bruntång.
Vi vill få igång en algmarknad i Sverige
Bruntången innehåller depåer som suger åt sig olika ämnen från havet. Bland annat kväve och fosfor. Det går alltså att se en minskning av de farliga ämnena från algblomningen när dessa två alger möts.
Seafarms första algodling skedde i oktober 2015 och skördades i förra månaden. Skörden kommer gå till KTH:s framställning av bioplaster samt matingredienser. Överskottet kommer frysas ner och fraktas till diverse restauranger och företag som får chansen att provsmaka den närodlade produkten.
– Vi vill få igång en algmarknad i Sverige då det redan finns många som är intresserade av alger, och eftersom de odlas här så kan intresset bli stort.
”Om två år har svenska algbönder etablerat sig …”
– Jag tror att utvecklingen av algodling kommer gå snabbt. Om två år, när vårt projekt är över så kommer vi redan ha algbönder som etablerat sig på västkusten och som sökt tillstånd till att få odla alger.
Fredrik Gröndahl anser att algbönder kommer dyka upp så fort uppköpare av algmassa börjar intressera sig för den ekologiska bruntången. De japanska algerna är den mest odlade vattenbruksarten i världen vilket tyder på ett enormt behov, främst i det asiatiska köket.
Att bruntången är ett svar på Asiens suktande behov efter nyttiga, ekologiska alger råder det ingen tvivel om. Men behovet är tydligen större än så. Då det asiatiska köket blir alltmer populärt hos konsumenten, har även länder som Frankrike, Norge, Danmark, Finland och Island meddelat Seafarm att de är nyfikna på deras produkter.
– Det går att få ett ganska bra pris. Torkade alger ligger på 1200 kronor per kilot. Så jag skulle nog vilja säga att det är minst lika lönsamt som köttproduktion, om inte lönsammare, säger Fredrik Gröndahl och fortsätter:
– Man behöver inte göda dem, för de sköter sig själva ute i havet. Så rent produktionsmässigt är det väldigt billigt.
Hur blir man algbonde?
För att bli algbonde gäller det först att söka tillstånd om ett havsområde i lagom storlek som gör det tillräckligt lönsamt. Sen är det dags att börja bygga, med förankring och repsystem. På dessa rep ska de ingrodda algerna sitta, de som får igång odlingsprocessen.
– Det är ganska avancerat att få de här algplantorna att sätta sig på repen. Men sen är det väldigt enkelt då du enbart behöver ett kortare rep som du knyter fast på två ankare och sedan drar ut i vattnet.
Vänta några månader och vips så har plantorna växt och skapat ett fint algplantage. Det enda som behövs är rep, ankare, betong, dukar och en båt. Fredrik Gröndahl tror därför att de första algbönderna kommer vara fiskare alternativt musselodlare som redan har de rätta redskapen.
Nu är det bara tiden som kan avgöra om den svenska algen får en positiv blomning inom de närmsta åren. Men det är tveksamt om Trelleborgsborna insåg vilken lampa som tändes över svensk marinbiologforskning när de hörde av sig till Fredrik Gröndahl för att klaga på deras tång som låg och luktade illa längs strandkanten.
