En ny studie indikerar att den kliniska effekten av diabetesmedicinen metformin, vilket är stabilare blodsocker, uppnås via påverkan på tarmfloran.

– Det är fascinerande att det inte är helt klarlagt hur metformin fungerar, trots att det använts kliniskt i 60 år, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin och ledande forskare bakom studien.

Människans kropp innehåller fler bakterier än mänskliga celler. De flesta av dessa bakterier utgörs av den normala tarmfloran. Inuti våra kroppar finns det alltså en enorm mängd bakteriegener utöver generna i våra egna celler – metagenomet.

Sockeromsättningen förbättras

Forskarteamet har i tidigare studier lyckats få fram att tarmfloran är förändrad hos patienter med typ 2-diabetes och efter överviktskirurgi.

Efter att samma grupp forskare nu genomfört en klinisk studie på patienter med ny debuterad diabetes har teamet också kunnat kartlägga hur tarmfloran förändras av metformin, som är ett av de vanligaste diabetesläkemedlen idag.

Resultaten hos de 40 personerna före och efter behandlingen visade att tarmfloran ändrades kraftigt redan två månader efter inledd behandling. Genom försök i labb kunde forskarna visa att metformin ökar tillväxten av flera bakterier som kopplas till en förbättrad metabolism.

– Transplantation av tarmfloran från patienter före och efter behandling till bakteriefria möss visade att den metformin-förändrade tarmfloran i alla fall delvis kan förklara de goda effekterna av metformin på sockeromsättningen, säger Fredrik Bäckhed.

Kan hjälpa fler i framtiden

Ytterligare tester i studien klarlade att diabetesmedicinen metformin direkt påverkar genuttrycken hos ett flertal bakteriegener, vilket potentiellt kan förklara läkemedlets effekter på tarmfloran.

– Tänk om vi i framtiden kan förändra tarmfloran så att fler svarar på behandlingen, och att bieffekterna kan minska genom att man förändrar tarmfloran hos patienter som ska ställas på metformin.