Två nya, banbrytande studier visar en stark koppling mellan bakterier i tarmen och nervsjukdomen multipel skleros (MS). Förhoppningen är att MS kan behandlas eller till och med förebyggas med något så enkelt som probiotika eller avföringstransplantation.

Immunsystemets reaktion mot kroppens egna proteiner

MS är en autoimmun sjukdom som drabbar omkring 2,5 miljoner människor i världen. Sjukdomen kännetecknas av immunsystemet bryter ner ämnet myelin som täcker och skyddar nervbanor likt isolering. Det leder till bland annat svaghet och skakningar i muskler, försämrad syn, problem med koordination och balans. Till slut kan sjukdomen leda till förlamning.

Två studier, publicerade denna vecka, från forskningsgrupper i USA och Tyskland har undersökt tarmbakteriers roll i utvecklingen av MS.

Den ena studien analyserat tarmflora från 71 MS patienter och 71 kontrollpersoner och identifierat särskilda stammar av bakterier som skiljer sig i de två grupperna. Två bakteriearter som det finns mer av hos MS-patienter och en som det finns mindre av.

När immunceller (vita blodkroppar) utsattes för de bakterier MS-patienter verkar ha mycket av uppstod en starkt inflammatorisk reaktion från immunsystemet. De bakterier som MS-patienter har mindre av däremot dämpade immunsystemets reaktion.

Forskarna visade även att en av de inflammatoriska bakterierna utsöndrar ämnen som liknar proteiner i myelin. Effekten lär vara att immunsystemet förvirras och attackerar både bakterierna och kroppens egna myelin.

Den andra studien undersökte tvillingpar där enbart den ena tvillingen drabbats av MS. Tarmflora från tvillingarna transplanterades till möss med genetisk risk för nervsjukdomen. Resultaten visar att de möss som fick tarmflora från MS-patienter har högre sannolikhet att utveckla sjukdomen.

Arv och miljö påverkar risk för MS

Flera genetiska riskfaktorer för MS har identifierats men kan inte helt förklara vem som kommer drabbas. Enbart i 35 procent av fall drabbas tvillingpar av MS trots att de delar samma arvsmassa.

Rökning, en tidigare infektion med viruset EBV och låga D-vitaminnivåer är miljöfaktorer som tidigare kopplats till MS. Det är ännu oklart hur stor påverkan tarmfloran har i jämförelse med dessa kända riskfaktorer.

– För att förtydliga, vi tror inte att mikrofloran är den enda utlösande faktorn till MS. Men det ser ut som om dessa mikroorganismer skulle kunna göra sjukdomsprogressionen värre eller bättre – putta någon med genetisk predisposition över tröskeln till sjukdom eller hålla dem frisk, säger Egle Cekanaviciute, forskare bakom den första studien, i ett pressmeddelande.

Kan avföringstransplantationer förebygga MS?

Baserat på resultaten är förhoppning att använda tarmflora som behandling vid MS. Exempelvis genom att dämpa de bakterier som är inflammatoriska. Studierna öppnar även för möjligheten att förebygga MS hos patienter med genetisk risk genom att tillföra bakterier som dämpar immunsystemets reaktion.

Detta kan göras till exempel med hjälp av avföringstransplantation, en teknik som redan används för att behandla livshotande tarminfektioner.