Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 13 februari 2017

Läkemedelsverket har gett godkänt till att skriva ut medicinsk cannabis till två svenska patienter, rapporterade SVT Nyheter igår. Beslutet har fått stor medial uppmärksamhet med rubriker som ”Ja till medicinsk cannabis” och ”Medicinsk cannabis blir godkänt i Sverige”.

Men vad innebär beslutet egentligen för andra patienter som lever med till exempel kronisk smärta eller kraftiga biverkningar av cellgiftsbehandling som också kan dra nytta av medicinsk cannabis?

”Processen ser likadan ut som förra veckan”

Karl-Mikael Kälkner, utredare på Läkemedelsverket.

Karl-Mikael Kälkner är utredare på Läkemedelsverket och förklarar hur processen ser ut för att ansöka om cannabis på recept.

– Den processen ser likadan ut som förra veckan. I en licensansökan är det en läkare som skriver en licensmotivering där man till exempel beskriver de godkända läkemedel som tidigare använts för patienten men som inte fungerat. En godkänd licensansökan gäller för en enskild patient och ett apotek får licens att ge den patienten läkemedlet, säger Karl-Mikael Kälkner.

Kan beslutet för dessa två patienter ändå innebära att det blir enklare för andra patienter att få samma godkännande?

– Nej. Detta är ju inte ett generellt godkännande för medicinsk cannabis och beslutet är inte prejudicerande. Varje ärende bedöms var för sig – så det är inte enklare eller svårare att få en beviljad licens än tidigare, förklarar Karl-Mikael Kälkner.

Men med uppmärksamheten som beslutet fått bara på ett dygn tror Karl-Mikael att det ändå kan leda till någon sorts förändring.

– Om jag spekulerar skulle jag tro att med den mediala uppmärksamhet som beslutet fått kommer det att innebära att fler patienter diskuterar möjligheten med sina läkare och det kan leda till fler ansökningar än tidigare, avslutar Karl-Mikael Kälkner.

Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 13 februari 2017