Vad vet vi egentligen om fluor?

Kan fluor i vårt dricksvatten orsaka autism, dyslexi, ADHD eller Alzheimer? Teorier florerar medan trovärdiga svar verkar ytterst svårt att få tag på.

Debatten om fluor går het på sociala medier just nu. Det var förmodligen redan år 2012 som det började bubbla när en studie från Harvard University påstod att fluor i dricksvatten kan störa hjärnans utveckling och påverka intelligens hos barn.

Sedan dess har fluor kopplats till en nästintill oändlig lista av sjukdomar och tillstånd som cancer, Alzheimer, autism, dyslexi och ADHD. Men finns det vetenskapligt stöd för dessa påståenden? Är det något vi ska oroa oss för i Sverige? Svaret beror så klart på vem du frågar. Men frågar du en forskare, lär du inte få något svar alls.

Fluor-djungeln

Som underlag till denna artikel har en rad forskare i Sverige kontaktats utan framgång. Svar som ”jag är inte tillräckligt insatt i ämnet för att uttala mig” är vanligt, trots att dessa forskare för några år sedan varit medförfattare till fakta-sidor om fluorid på universitetens hemsidor eller varit medförfattare till Socialstyrelsens miljöhälsorapport på ämnet. I mailkonversationer leker forskare kull och tipsar om kollegor som kan svara på frågor istället. Kollegorna tipsar vidare till ytterligare kollegor som sen tipsar tillbaka till den första forskaren.

Vi vet inte ännu om små mängder fluorid som är vanligt i Sverige kan orsaka negativa effekter.

Den enda person som är villig att kommentera är Philippe Grandjean. Han är professor i miljöhälsa vid Harvard University, huvudförfattare till studien om fluorid och intelligens som publicerades i 2012 och stark förespråkare för att sänka nivåerna av fluorid som tillsätts i dricksvatten i USA. I mail förklarar han att han är oerhört upptagen men kan svara på ”en eller två frågor”.

På frågan om fluorid kan påverka hjärnan och orsaka skador som ADHD, autism och dyslexi svarar Philippe,

– Vi vet inte ännu om små mängder fluorid som är vanligt i Sverige kan orsaka negativa effekter.

Kanske inte ett så utförligt svar som man hade önskat. I jakt på svar, har jag som så många andra som rest in i fluor-djungeln fastnat i bloggar, forum och kvällstidningsartiklar. Där går det att läsa skräckhistorier och konspirationsteorier om hur fluor används i enorm utsträckning, i massexperiment för att påverka våra hjärnor och hålla oss i samhället fogliga. Jag valde att inte stanna där för länge och väljer istället att här presentera den information om fluor som jag kan hitta vetenskapligt stöd för.

Fluor – ger skydd mot karies

Det är sedan tidigt 1900-tal känt att fluorid förebygger hål i tänderna, eller karies. Då upptäcktes bland annat att städer med naturligt högre nivå av fluorid i dricksvattnet hade färre fall av karies i befolkningen.

Med den kunskapen beslutade vissa länder att tillsätta fluorid i det kommunala dricksvattnet för att förbättra den allmänna tandhälsan.

Staden Grand Rapids i Michigan i USA var den första staden i världen att göra detta. Bland barn som föddes efter 1945 i Grand Rapids minskade fall av karies med 60 procent.

Dels tack vare den stora mängden tandvårdsprodukter som finns idag har antal fall av karies också sjunkit i länder som inte tillsätter fluorid i dricksvatten.

Vissa forskare menar att det finns anledning att sluta tillsätta fluorid i dricksvattnet eftersom det nu har blivit onödigt och det finns negativa hälsoeffekter av att få i sig för mycket fluorid.

Negativa hälsoeffekter – Dental fluoros

Fluorid i dricksvatten kan ge dental fluoros som visar sig som fläckar på tandemaljen. Vid mild form av fluoros är beläggningarna vita men kan bli gula och gropigare i allvarligare fall. Mild fluoros har ingen effekt på tändernas funktion.

Det är en förhållandevis liten skillnad mellan hur mycket fluorid som ger skydd mot karies och den nivå som ger dental fluoros men de nivåerna som finns i svenskt dricksvatten är inte tillräckligt för att ge dental fluoros.

Sjukdomar – Osteofluoros

Eftersom fluorid som intas genom vatten eller kost byggs in i kristallstrukturen i benvävnad och tänder är det just i ben och tänder man kan se negativa hälsoeffekter av höga halter fluorid.

Osteofluoros är en skelettsjukdom i form av ökad benmassa och bentäthet vilket orsakar smärta, stelhet och minskad rörlighet i lederna. Osteofluoros är en effekt av lång tids exponering för hög halt av fluorid och är känt från delar av världen som Kina och Indien där fluoridhalten är mycket hög.

Neurologisk utveckling – intelligens, autism, ADHD

I 2012 publicerades en granskning från av 27 olika artiklar som studerat barn i Iran och Kina och visade ett samband mellan stora mängder fluorid och lägre intelligens (1).

Granskningen är ett samarbete mellan Harvard University och China Medical University in Shenyang. En av huvudförfattarna är Philippe Grandjean från Harvard och för honom betyder resultaten att fluorid ”verkade platsa i samma grupp som bly, kvicksilver och andra gifter” (2).

Studien har dock kritiserats för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen har fått i sig utan bara hur mycket fluorid som förekommer i miljön där barnen bor. Det går inte att fastslå ett orsak-verkan samband från denna studie.

I en ytterligare vetenskaplig artikel som Grandjean författat nämns i introduktionen att autism, ADHD, dyslexi och andra kognitiva funktionsnedsättningar ökar i samhället och att industriella kemikalier som fluorid skulle kunna vara orsaken (3). Enbart omnämnandet i denna introduktion har orsakat stor viral spridning av teorin att fluorid kan orsaka autism och ADHD men få rigorösa studier har gjorts.

Ännu en teori som florerar är att fluorid kan lagras i tallkottkörteln i hjärnan och påverka kognitiv förmåga. En enkel sökning bland vetenskapliga artiklar som publicerats på det ämnet ger till exempel en studie som granskar mängden fluorid i tallkottkörteln hos elva kadaver och ett gäng Storskrakor, en vattenlevande fågel i Polen (4,5). Det görs ingen koppling till hur friska eller sjuka varken människorna eller fåglarna var som följd av fluorid i tallkottkörteln.

Vad vi vet

Fluorid skyddar tänder mot karies

Fluorid kan ge dental fluoros och osteofluoros vid höga doser

Hur mycket fluorid får vi i oss i Sverige och är det skadligt?

Dricksvatten

Det uppskattas att vi får i oss i genomsnitt 0,4 mg fluorid från mat varje dag i Sverige, och lite mindre (0,3 mg) från vatten (6).

Gränsvärdet för hur mycket fluorid som får förekomma i svenskt dricksvatten är 1,5 mg/L. Däremot är värdet oftast betydligt lägre i de flesta kommunala dricksvattenanläggningar.

I länder där negativa hälsoeffekter som osteofluoros bevisats är värdena för fluorid i dricksvatten betydligt högre, mellan 4-8 mg/L.

Vatten rinner ur en kran.

Du kan själv höra av dig till din kommuns vattenverk för att ta reda på hur mycket fluorid som finns i dricksvattnet där du bor.

Du kan själv höra av dig till din kommuns vattenverk för att ta reda på hur mycket fluorid som finns i dricksvattnet där du bor.

Jag ringde själv till Lovö Vattenverk som förser stora delar av Stockholm med dricksvatten meddelade Anders Wahlund, dricksvattenspecialist, att den senaste rapporten läste 0,28 mg/L fluorid, något han försäkrade inte ens var tillräckligt för att ge skydd mot karies.

I september detta år publicerades en omfattande granskning på hälsoeffekter av vattenfluoridering i Australien (7). Där tillsätts fluorid i dricksvattnet för att nå mellan 0,6 till 1,1 mg/L.

Det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning (NHMRC) i Australien som granskat studier från 2006 till 2015 fann ingen koppling mellan fluorid och cancer, Down syndrom, IQ, dödsfall, osteofluoros eller skelettcancer.

De drar slutsatsen att fluorid vid de nivåer som finns i dricksvattnet i Australien ”inte orsakar några negativa hälsoeffekter” förutom mild dental fluoros. De nivåerna av fluorid vi utsätts för i svenskt dricksvatten är därmed också harmlösa.

Tandkräm och andra tandvårdsprodukter

Tandkräm innehåller mycket mer fluorid. Beroende på vilket tandkrämsmärke du använder kan det röra sig om 1000 till 1500 ppm (parts per million). Den enheten går i grova drag att jämföra med mg/L som används för dricksvatten. Alltså finns det drygt 1000 mg/L fluorid i tandkräm. Men tandkräm är inte ämnat att äta.

Vissa tandkrämsmärken riktar sig till barn och har något lägre halt av fluorid men det kan fortfarande röra sig om 1000 ppm. Det är också svårt att undvika att barn sväljer tandkräm när man borstar.

En liten flicka borstar tänderna.

Det uppskattas att barn får i sig mellan 0,3-0,6 mg fluorid per dag om de borstar tänderna två gånger om dagen. Det kan alltså jämföras med att dricka en till två liter svenskt dricksvatten.

Det uppskattas att barn får i sig mellan 0,3-0,6 mg fluorid per dag om de borstar tänderna två gånger om dagen. Det kan alltså jämföras med att dricka en till två liter svenskt dricksvatten.

Med det stora utbud av tandvårdsprodukter med fluorid som finns till hands idag (tandkräm, fluortabletter, munskölj) är det svårt att uppskatta hur mycket fluorid vuxna och barn får i sig. Om mängden fluorid är så pass hög att det kan liknas med ”lång tids exponering för hög halt av fluorid” som orsakar ostefluoros är inte säkert.

Därför har Läkemedelsverket beslutat att granska just det. Granskningen var beräknad att publiceras tidigt i 2016 men efter kontakt med Läkemedelsverket visar det sig att den rapporten blivit försenad till obestämt datum.

Låg dos under lång tid?

Även om det visar sig att vi inte sammanlagt får i oss stora mängder fluorid från tandvårdsprodukter, dricksvatten och kost kan man undra om låga nivåer av fluorid under lång tid kan ackumulera och ge negativa hälsoeffekter.

Philippe Grandjean, professor i miljöhälsa vid Harvard University, medförfattare till studien om fluorid och intelligens i Kina, och stark förespråkare för att sänka nivåerna av fluorid i dricksvatten har själv fått kommentera om fluorid i Sverige är något att oroa sig för.

På frågan om lång tids exponering av små mängder fluorid kan orsaka ens de etablerade hälsoeffekterna som osteofluoros, svarar Philippe,

– Det tvivlar jag på.

Vad vi inte vet

Hur mycket fluorid vi får i oss från tandvårdsprodukter idag

Om långvarig exponering för låga nivåer av fluorid kan påverka hälsan negativt

Vem ska ta ansvar?

Det är anmärkningsvärt att debatten kring fluor har haft som konsekvens att forskare nu drar sig för att medverka i intervju eller överhuvudtaget kommentera. Till och med på Lovö Vattenverk är det en nervös stämma jag hör på andra sidan telefonluren. De ville gärna informera om hur mycket fluorid som uppmätts i dricksvattnet men var angelägna om att få förklara vad siffrorna innebar så att de inte skulle feltolkas, tas ur sin kontext eller användas i fel syfte.

Det finns många frågor om fluorid som behöver svar. När debatten nu är igång i samhället behövs mer än ytliga faktaartiklar på till exempel Livsmedelsverkets hemsida eller min relativt ytliga granskning. Men den kanske viktigaste frågan, och den jag inte lyckats få svar på, är vilken forskare, vilket universitet eller vilken myndighet tänker ta ansvar för att svara?

×