Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 23 maj 2016

Att leva på ett begränsat kaloriintag har visat sig förlänga livet i, bland andra, jäst, fiskar, möss och hundar. Färre kalorier, utan att orsaka undernäring, leder till föryngrat utseende, ökad aktivitet bland äldre djur och färre eller fördröjt insjuknande i åldersrelaterade sjukdomar. Hur färre kalorier kan leda till längre liv i dessa djur är ännu oklart men flera processer misstänks ligga bakom. Till exempel kan gener slås på som stabiliserar arvsmassan vilket leder till färre mutationer och minskar risken för cancer.

Forskning pågår för att se om en kalorisnål diet kan påverka åldrande i människor men tydliga resultat har ännu inte kommit fram. Dock ägnar sig världsledande forskare åt att framställa anti-aging preparat som ska härma mekanismerna vi ser i djur.

Luigi-carnaro

Luigi Cornaro

Det finns historiska exempel på personer och folkgrupper som levt på en kalorisnål diet och haft ovanligt långa liv. Till exempel Luigi Cornaro som levde i Venedig på 1400-talet som i 35 års ålder valde att begränsa sitt kaloriintag på grund av en försämrad hälsa. Han ska ha blivit frisk från sina krämpor på ett år och levt till 102.

Människor från Ryukyu öarna i Japan har haft en av världens högsta medellivslängd. Deras diet baseras främst på mycket gröna och gula grönsaker samt sötpotatis och lite fisk och gris. Deras kaloriintag är lägre än genomsnittet i Japan och invånarna där som levt i över 100 år har haft lågt BMI, omkring 20, under sin livstid.

Men en studie i Danmark visar nu att det BMI som är kopplat till lägst risk att dö i förtid har ökat de senaste trettio åren.

På 1970-talet när studien påbörjades var ett BMI på 23,7 ett idealt mått för att minimera risken att dö i förtid. Sedan 2000-talet är det istället lägst risk för de som har BMI på 27. Ett BMI över 25 klassas som övervikt.

Forskarna bakom studien har korrigerat resultaten så att underliggande sjukdomar eller rökning inte påverkade. En förklaring kan istället vara att vi blivit bättre på att behandla hjärt- och kärlsjukdomar som låter personer med högre BMI undvika svår sjukdom och död.

Det kan betyda att gränsen för normalvikt ska höjas till 27 eftersom att klassificeringen ”överviktig” förutsätter att personen mår sämre än personer som är ”normalviktiga”.

Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 11 maj 2016, senast uppdaterad 23 maj 2016