Tack vare dagens moderna samhälle har dyslektiker tillgång till enkla hjälpmedel som rättstavningsprogram och ljudfiler. Men uppkomsten kring dyslexi är fortfarande oklar och många är fortfarande ovetandes kring vad dyslexi egentligen är. Ja de har svårare att läsa än andra men visste du att de har och göra med att de inte kan förstå bokstävers tonarter?
Christina Hellman
Ordförande vid Svenska dyslexiföreningen
Christina Hellman är idag universitetslektor i lingvistik vid Stockholms universitet och har under många år undervisat i läsprocessen.
Mellan 2000 och 2011 fick hon möjligheten att kompetensutveckla lärare i läs– och skrivsvårigheter / dyslexi. Sammanlagt 200 lärare. Hon skötte utbildningen och var prefekt för institutionen.
2013 blev hon efterfrågad sin tjänst som ordförande vid Svenska dyslexiföreningen och tackade gladeligen ja.
I denna faktaartikel hjälper hon till att svara på vanliga frågor om dyslexi.
Symptom
Tror du att du har dyslexi?
Vanliga symptom som säger att du kan lida av dyslexi är:
- Påtagliga svårigheter att lära dig läsa och skriva.
- Svårt att komma ihåg bokstäver och vilka ljud de har.
- Du läser väldigt stalkigt och hackigt.
Skillnader är också att man inte automatiskt förstår hur ett ord ska uttalas. Det är svårt att förstå funktionen. Man måste alltid anstränga sig för att få ut ett ord.
Lässvårigheter på grund av anledningar som inte är dyslexi:
- För litet ordförråd.
- Inte svenska som modersmål.
- Många lärarbyten
- Oroliga hemmaförhållanden
Orsaker
Upphov till dyslexi
Det är inte helt klarlagt vad som är orsakerna till dyslexi.
Läsning är en sådan komplex förmåga som handlar om att man ska kunna hämta fram ett ord när man ska läsa samt kunna se och uppfatta bokstavsformer.
Det innebär att det handlar om många faktorer som alla har med språket att göra.
– Det man vet är att stora majoriteten har ett språkligt problem, att lagra i huvudet och komma ihåg talljud, något som kallas för fonologiska representationer, säger Christina Hellman.
Behandlingar
Hur kan man hjälpa dyslektiker?
I Sverige finns det flera metoder för att hjälpa de som har dyslexi.
Vetenskapen säger att det säkraste sättet att lära barn läsa är att man har en ordnad inlärning av bokstäver och ljud. Det måste göras systematiskt.
När personer med dyslexi ska lära sig bokstäver och deras talljud ska de läras i den ordning som är enklast för dem.
– I gamla tider började man oftast med de bokstäver som motsvarar ett enda ljud. S eller L. Istället för en bokstav som G eller K då de kan uttalas som groda eller gelé.
Efter de börjar de lära sig att kombinera ihop en konsonant med en vokal, för att jobba med de olika sinnena.
I Bornholmsmodellen arbetar man systematiskt med rim och ram samt språklekar. Det är väldigt bra för de barn med dyslexi.
Läraren eller föräldern får aldrig gå vidare förrän någonting är inlärt.
Bornholmsmodellen
Genom ett strukturerat program med språklekar som sträcker sig över lång tid, kan elever – oavsett om de har lässvårigheter eller inte – göras läsberedda och ge dem en bättre lässtart.
Kom ihåg!
Det finns många olika inlärningsstilar. Vissa är bra på att komma ihåg visuella saker och andra med vad de hör.
Därför är det viktigt att utgå från det enskilda barnet och komplettera utifrån det.
Hjälpmedel
Digitala verktyg underlättar
Digitala verktyg är bra för de flesta men ännu bättre för dyslektiker.
En dator kan hjälpa till med:
- Stavning via stavningsverktyg.
- Att någon läser upp en text.
– När det gäller skolans insatser är det fruktansvärt ojämlikt mellan kommuner och skolor i en viss kommun.
Enligt Christina Hellman är det som ett lotteri om du som dyslektiker får ett bra bemötande eller inte.
Sena utredningar
Dyslektiker får inte hjälp i tid
Idag är det många barn som inte får en diagnos eller utreds förrän de är går i årskurs sju eller åtta.
Det har och göra med att viktiga test som nationella proven dyker upp. Lärarna blir då helt plötsligt oroliga vilket leder till att hjälpen sätts in för sent.
När det gäller skolans insatser är det fruktansvärt ojämlikt …
Det beror på att många lärare inte tycker att de har kompetens nog att upptäcka en dyslektikers hinder.
– Det lärare brukar göra då är att de hänvisar till en logoped. Dessvärre finns det inte så många av dem, vilket innebär att vissa får vänta i upp till ett år för en utredning.
Det är bara läkare, psykologer och logopeder som gör en medicinsk utredning.
Lärare kan också göra en utredning som sträcker sig långt, men de måste ha en adekvat kompetens som väldigt få lärare besitter idag. 
Nationella prov
Skolverkets regler
Det står på Skolverkets hemsida att barn och ungdomar som har lässvårigheter ska ha rätt till samma hjälpmedel under Nationella proven som de har i sitt vardagsliv.
Om du har rätt till uppläsningstext hemma, ska du ha rätt till det på provet.
– Skolverket har även försökt införa en ny bestämmelse som säger att de inte får använda sig av sina hjälpmedel under Nationella proven. Många skolor är väldigt upprörda och strejkar över denna bestämmelse, säger Christina Hellman.
Intyg
Bevis på dyslektiskt hinder
Enligt skollagen 2014 kap 3: ”Barn– och ungdomars rättigheter”, ska man inte behöva ge sina lärare några intyg alls.
– Det är bara någonting som skolor hittar på för att slippa på grund av ekonomisk skäl. Det är emot lagen och man ska ha rätt till de hjälpinsatser som behövs.
Vid högskoleprov är det viktigt att ha ett intyg, i sådana fall har man möjlighet att få förlängd provtid.
Idag finns ingen reglering för vem som får utfärda ett dyslexi-intyg. En lärare är alltså fullt kompetent att utföra ett.
Så känns det att vara dyslektier
Testa dyslexi-simulatorn
För den som inte själv har diagnosen kan det vara svårt att föreställa sig hur det känns att läsa en längre text.
Webbutvecklare Victor Widell tog därför fram en SIMULATOR i mars 2016 som låter dig se hur en text ser ut för för en dyslektiker.
Idén fick han när han pratade med en vän som har diagnosen.
– Hon förklarade det för mig som att texten hoppar runt och att man inte kan fokusera. Eftersom jag jobbar med webbutveckling slog det mig att man skulle kunna förklara det mer interaktivt, säger han till Aftonbladet.
Historia
Det började på 1800-talet
Dyslexi identifierades av Oswald Berkhan och myntades 1887 av en tysk ögonläkare vid namn Rudolf Berlin. Ordet är hämtat från grekiskan där (dus) betyder hårt, dålig, svårt och (lexis) betyder tal, ord.
Han använde termen för att hänvisa till ett fall med en pojke som hade väldigt svårt för att läsa trots det att han visade typiska intellektuella och fysiska förmågor i alla andra avseenden.
Under 1980-talet och början av 1900-talet hade en brittisk ögonläkare vid namn James Hinshelwood publicerat en serie artiklar i medicinska tidskrifter som beskriver liknande fall av medfödd ordblindhet.
