Dudi Warsito, Medicinsk redaktör
Senast uppdaterad 8 mars 2021
Kvinna får vaccin.

Vaccin har i stort sett utrotat mässling och polio i Sverige.

Vad är vaccin?

Vaccin är en typ av läkemedel som skyddar dig och din omgivning mot flera smittsamma sjukdomar som orsakas av bakterier, virus, parasiter eller svampar. 

Idag finns det vacciner mot flera, men inte alla, sjukdomar. Främst gäller det sjukdomar som orsakas av bakterier eller virus.  Ett vaccin ger sällan ett 100 %-tigt skydd, men väldigt nära. Om du eller ditt barn blir sjuk efter vaccination, drabbas ni i regel av lindriga sjukdomssymtom. 

Ett vaccin kan bestå av en bit av viruset eller bakterien som orsakar sjukdomen. Viruset eller bakterien är antingen död eller så försvagad att den inte kan ge upphov till allvarlig sjukdom. En del vaccin består av mycket låga halter av det toxin som mikroorganismen producerar. 

Du kan vaccinera dig på olika sätt . Ofta vaccineras du med en spruta i armen, låret eller skinkan. En del vaccin sväljs eller tas genom näsan.

Så fungerar vaccin

När kroppens immunförsvar kommer i kontakt med vaccinet reagerar den genom att producera celler och specifika antikroppar som är nödvändiga för att bekämpa smittämnet vaccinet är till för att skydda. Denna process kan ta ett par veckor. 

När processen är färdig har ett skydd mot sjukdomen skapats. Kroppens immunförsvar har fått ett nytt verktyg för att bekämpa sjukdomen. När du i ett senare skedde kommer i kontakt med det riktiga viruset eller bakterien, minns immunförsvaret och kan snabbt tillverka rätt celler och antikroppar för att bekämpa infektionen. 

Kan kroppen bekämpa infektionen utan vaccin?

Även om immunförsvaret har en bred arsenal av verktyg för att bekämpa infektioner, kan den inte skydda mot allt. Saknar du skydd mot en sjukdom kommer du att bli sjuk om du blir smittad. Vaccinering hjälper immunförsvaret att snabbare kunna sätta igång en immunrespons och börja tillverka rätt typ av celler och antikroppar, en process som annars kan ta flera veckor. 

Vaccinering skyddar din omgivning

Det är inte alla som kan vaccinera sig. Personer med nedsatt immunförsvar på grund av en cancerbehandling eller en medfödd sjukdom kan till och med bli sjuka av vaccin.  Deras försvagade immunförsvar kan inte sätta igång en effektiv immunrespons, och de blir istället sjuka. 

Genom att vaccinera dig skyddar du inte bara dig själv, du skyddar även personer som inte kan vaccinera sig genom att inte sprida smittan vidare.

Hur länge skyddar vaccin?

Olika vaccinationer skyddar olika länge. En del skyddar livet ut medan andra skyddar upp till några år eller decennier, till exempel vaccin mot kikhosta. Virus som konstant förändrar sig, som till exempel influensaviruset, måste du vaccinera dig mot varje år.

Du kan även behöva vaccinera dig i flera omgångar. Vaccination mot TBE sker i flera omgångar för att skyddet ska gälla en längre period.

Vaccin förbättrar folkhälsan

Tack vare det nationella vaccinationsprogrammet har många allvarliga sjukdomar som förr var vanliga i stort sett utrotats i Sverige. Sjukdomar som mässling och polio finns knappt idag. När allmän vaccination mot mässling infördes, 1971, hade Sverige 11 054 registrerade fall. Sedan dess har antalet mässlingfall drastiskt minskat och 2018 fanns endast 43 fall. 

Globalt har vaccin mot mässling räddat 23,2 miljoner liv mellan 2000 – 2018.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO räddar vaccin två till tre miljoner liv varje år, och ytterligare 1,5 miljoner liv skulle kunna räddas om den globala vaccinering förbättras. 

Biverkningar av vaccin

Det råder stor enighet inom forskar- och läkarvärlden att vaccin är effektivt, säkert och viktigt för både individens hälsa och den globala folkhälsan. 

Som med andra läkemedel kan vaccin orsaka biverkningar. En vanlig biverkning är att området där du fick sprutan svullnar och blir röd. Det är heller inte ovanligt att du drabbas av lite feber eller av symtom för sjukdomen du vaccineras mot. Många får inga biverkningar alls.

Att du får lite feber betyder inte att du inte tål vaccinet. Febern innebär att kroppen reagerar på vaccinet – som ju består av en bit av viruset eller bakterien du vill vaccinera dig mot – och sätter igång en immunrespons genom att tillverka celler och antikroppar för att bekämpa infektionen. Det är helt naturligt att få lite feber och är ett tecken på att vaccinet fungerar.

Narkolepsi av vaccin mot svininfluensa

Det finns fall där ett vaccin har gett svårare biverkningar, till exempel vaccinet Pandermix mot svininfluensan 2009, som i vissa fall orsakade narkolepsi bland barn och ungdomar. 

Att just Pandemerix orsakade narkolepsi hos vissa barn och unga visade senare bero på att vaccinet innehöll höga halter av ett virusprotein som är väldigt lik en mottagarmolekyl för hormonet hypokreatin i hjärnan. Hypokreatin reglerar sömn och vakenhet. Likheten mellan virusproteinet och mottagaren innebar att vissa patienter utvecklade antikroppar som angrep både influensaviruset och hypokretinmottagaren, vilket i sin tur gjorde att hypokreatin inte kunde reglera vakenhet.

Att sådana typer av biverkningar uppkommer är ovanligt, och sker ofta i samband med pandemier då ett sjukdomsutbrott snabbt drabbar många människor och på kort tid sprids till andra delar av världen. Vid sådana händelser måste ett vaccin fort tas fram och kunskapen om vaccinets biverkningar blir lidande. 

Att ta fram ett vaccin är en lång och kostsam process. I normala fall tar det mellan 10 till 15 år och kostar flera miljarder kronor. Vaccin mot svininfluensan tog sex månader att ta fram. 

Vaccin mot nya coronaviruset och covid-19

Vaccin mot nya coronaviruset håller på att tas fram runt om i världen. Flera vaccinkandidater har visat lovande resultat vid kliniska prövningar. Längst fram ligger läkemedelsbolaget Pfizer. Deras kandidat ser ut att vara säkert och effektivt, framgår det av pågående fas 3-studier. 

Testpersonerna som deltog i studien utvecklade ett skydd mot viruset 28 dagar efter första dosen och sju dagar efter den andra. Dock är det fortfarande oklart hur länge skyddet håller, men man har inte ännu inte funnit några allvarliga biverkningar. 

Dudi Warsito
Medicinsk redaktör
PhD i medicinsk vetenskap från Karolinska Institutet och en masterexamen i molekylära livsvetenskaper från Stockholms universitet.
Publicerad 19 februari 2021, senast uppdaterad 8 mars 2021