Johanna Holmgren, Redaktör
Senast uppdaterad 22 maj 2017

All den mat som Livsmedelsverket köper in och analyserar bygger på Jordbruksverkets statistik om vad en ”medelkonsument” får i sig. Då siffrorna är ett genomsnitt finns det både de som får i sig mer och de som får i sig mindre av ämnena.

– Nu köper medelhushållet mat som går mer i linje med kostråden. Det är glädjande att det går åt rätt håll även om vi fortfarande inte är bra, säger Per Ola Darnerud, projektledare för Matkorgen och fortsätter:

– Vi ser också att gifterna i maten minskar generellt, även om det går långsamt. Alla de ämnen vi har mätt ligger under de nivåer där hälsan kan påverkas negativt.

Vissa ämnen minskar inte

Dessvärre visar undersökningen från Livsmedelsverket att intaget av vissa oönskade ämnen inte minskar. Det gäller främst bly och kvicksilver och även ämnet kadmium som kan finnas i spannmålsprodukter.

– När vi använder vårt verktyg Risktermometern för att värdera, förstå och kunna jämföra risker är det tungmetaller, några andra metaller och dioxiner som visar sig innebära störst risk för hälsan.

Jod – ämnet som brukas alltmer sällan

Intaget av jod, som behövs för kroppens ämnesomsättning, har minskat ordentligt sedan slutet av 90-talet.

Jodbrist kan i värsta fall leda tills struma och förstorad sköldkörtel och om gravida får i sig för lite jod kan det leda till att fostrets utveckling påverkas negativt.

– Det är bekymmersamt att vi får i oss allt mindre jod. Vi vet inte säkert varför det har minskat så kraftigt, men det kan bero på att fler konsumenter väljer salt som inte är berikat med jod, att livsmedelsindustrin minskat sin användning av jodberikat salt och att djuruppfödare använder foder med mindre jod än tidigare, säger Per Ola Darnerud.

Johanna Holmgren
Redaktör
Johanna Holmgren är utbildad journalist (Kaggeholms Folkhögskola 2016) med ytterligare utbildning från Berghs School of Communication.
Publicerad 22 maj 2017