Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 12 maj 2016
tjernobyl-katastrof

Efter explosionen vid Tjernobyl 1986.

Den 26e april 1986 inträffade en explosion vid Tjernobyl kärnkraftverk som släppte radioaktivt material över stora delar av Europa. Sverige ska ha drabbats av ungefär 5% av det totala utsläppet av det radioaktiva cesium-137, trots det ser forskare ingen ökad cancerrisk.

Det var inte förrän den 28e april då radioaktivitetslarm gick igång vid Forsmark kärnkraftverk i Sverige som Sovjetunion över huvud taget erkände att olyckan inträffat och ett större evakueringsarbete påbörjades. Idag är ett område om 30 kilometer i alla riktningar fortfarande avspärrat runt Tjernobyl där det inte är säkert för människor att leva på 20 000 år. Trots det bor runt 300 människor kvar som vägrar att flytta.

tjernobyl-evakuerat

Folktomt Tjernobyl.

Officiellt har 31 dödsfall tillskrivits Tjernobyl-katastrofen, däribland främst räddningsarbetare, brandmän och personal vid kärnkraftverket som dog av akut radioaktiv strålning de första månaderna. Internationella utredningar uppskattar dock att alltifrån 4000 till 50 000 personer kan drabbas av cancer runtom i Europa som konsekvens av katastrofen.

De fall av cancer som kan ha inträffat i Sverige efter utsläppen utgör en så liten procent av det totala antalet cancerfall varje år att det inte ökar cancerrisken säger Göran Pershagen, professor vid Institutet för miljömedicin till Sveriges Radio.

Det radioaktiva materialet som släpptes inkluderar jod-137 och cesium-137. Halveringstiden för jod-137 är endast omkring 8 dagar men det ska ha spridds över störst yta. Radioaktivt jod samlar sig främst i sköldkörteln och orsakar sköldkörtelcancer. Jod-137 orsakade sköldkörtelcancer främst bland barn som födds innan olyckan i områden nära Tjernobyl.

Cesium-137 har däremot en halveringstid på 30 år vilket betyder att endast en halveringstid nu har passerat sedan olyckan. I Sverige var det främst livsmedel som mjölk, vilt kött, sötvattensfisk och vilda svamp och bär som påverkades av cesium-137 de första åren efter Tjernobyl. Livsmedelsverket fastställde ett gränsvärde för hur mycket cesium som är tillåtet i mat som säljs, uttryckt i Bequerel per kilogram (Bq/kg) vilket mäter radioaktivt sönderfall. Gränsvärdet låg på 300 Bq/Kg men ett undantag gjordes för svamp, bär, ren och insjöfisk som fick innehålla upp till 1500 Bq/kg. Idag har värdena sjunkit i de mest drabbade områdena i Sverige från till exempel 30Bq per liter mjölk till 1 Bq per liter i 2010.

Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 26 april 2016, senast uppdaterad 12 maj 2016