Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 9 augusti 2016
koppning-olympics

Lila-röda cirklar bildas efter koppning då små blodkärl vid hudens yta spricker. De försvinner efter ett tag.

Hur går det till?

Koppning (eller cupping på engelska) är en urgammal kinesisk alternativmedicinsk terapi. Glaskoppar sätts på huden och värms. Då bildas ett vacuum som drar huden uppåt in i koppen. Behandlingen tar bara några minuter men trycket som lyfter huden gör att små blodkärl vid hudens yta spricker. Så bildas de lila-röda cirklarna som syns på bland annat simmaren Michael Phelps från USA.

phelps-koppning

Simmaren Michael Phelps från USA blir behandlad med koppning på baksida lår.

Koppning sägs öka blodcirkulation till området och inom traditionell kinesisk läkekonst ökar även Chi-flödet i kroppen. Atleter använder metoden idag för att behandla stela och värkande muskler samt för att skynda på kroppens egna, naturliga läkningsprocess.

Vetenskapliga studier

Koppning har använts i över 3000 år men fortfarande finns få vetenskapliga bevis för att det ska vara en effektiv behandling och de flesta forskare kallar det pseudovetenskap.

Några mindre studier har visat en positiv effekt av koppning på patienter med kronisk muskelvärk eller artros. Problemet med dessa studier är att det är nästan omöjligt att utesluta en placebo-effekt.

I de starkaste av vetenskapliga experiment, så kallade randomiserade, dubbelblinda studier, jämförs två grupper av försökspersoner. Deltagarna delas slumpmässigt in i en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Studien kallas dubbelblind eftersom varken försökspersonerna eller forskarna vet vilken grupp som får behandling. Detta är enkelt när läkemedel testas eftersom ett piller kan ges till en grupp och ett, till utseendet likadant, sockerpiller kan ges till kontrollgruppen.

Men när det kommer till koppning är det svårt att utföra utan att försökspersonen vet att de blivit behandlade jämfört med kontrollgruppen. Då är det vanligt att deltagare rapporterar att de har mycket mindre ont i stela muskler efter experimentet fastän effekten främst är psykisk.

Men bland atleter i världsklass som allt oftare drabbas av dopingskandaler kan placebo-effekten vara den perfekta kombinationen av laglig och (om än bara inbillad) gynnsam behandling.

Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 9 augusti 2016