– Den sociala skillnaden är en jätteallvarlig fråga och berör hela samhället. Det är en trend som vi sett under ganska lång tid men som är en utmaning, uppenbarligen, eftersom det går åt fel håll, säger Anna-Karin Quetel nutritionist vid Livsmedelsverket till Dagens Hälsa.
Det är svårt att veta vilken faktor som är starkast, men utbildning framträder som ett viktigt element i flera studier. Föräldrars, speciellt mammans, utbildning är associerat till barnens matvanor. Det skriver Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket i sin rapport ”Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige.”
Geografiska influenser
Enligt Anna-Karin Quetel kan de sociala skillnaderna påverkas beroende på vart du bor.
Kan hälsosamma val variera i olika bostadsområden?
– Vi skulle behöva veta mycket mer om hur de här förutsättningarna ser ut. Man kan se med blotta ögat att beroende på vilken butik du går in i så ser exponeringen annorlunda ut. Vissa framhäver olivolja och frukt medan andra framhäver läsk och chips.
Familjens ekonomi påverkar
I en studie som granskade sambandet mellan matkostnader, matkvalitet och socioekonomisk status visar resultaten att hälsosamma matvanor är associerade med högre matkostnader hos svenska barn.
Lägre matkostnad och minst hälsosamma matvanor fanns hos barn till föräldrar med kort utbildning och manuella yrken. Matkostnader blir ett hinder för personer med låg inkomst som vill äta hälsosamt vilket innebär en utmaning för folkhälsoarbetet.
I dagsläget förs diskussioner internt på Livsmedelsverket kring hur de kan bidra till att alla ges samma förutsättningar för bra matvanor.
– Barn och unga är en jätteprioriterad målgrupp eftersom de har ett helt liv framför sig, avslutar Anna-Karin Quetel.