Johanna Holmgren, Redaktör
Senast uppdaterad 16 augusti 2016

signalkrafta

Ursprung

Sveriges vanligaste kräfta – signalkräftan – importerades i början på 1900-talet från Nordamerika. Anledningen var att vår flodkräfta hade smittats av kräftpesten och vi behövde en efterföljare till den utdöende arten. Kräftpesten kom hit via fartyg – även de från Nordamerika – som släppte ut smittat lastvatten i Europas hamnar.

Tack vare ett bra jobb från Gunnar Swärdsson som valde denna kräftart, har signalkräftan inte behövt ändra sig någonting alls sen den kom till Sverige.

kraftor

EU vill få bort signalkräftan

Fiskerättsinnehavare med eget vatten får inte längre odla, plantera in eller föda upp signalkräftor enligt ny EU-lag som trädde ikraft 3 augusti 2016. Än så länge är transport och försäljning tillåtet, men i augusti 2017 kommer även detta att förbjudas.

EU-lagens intrång handlar om en lista på 37 arter som från början inte hör hemma i Europa. För att arterna inte ska kunna sprida sig okontrollerat vill EU istället utrota dem allihop. Bland annat signalkräftan som finns med på denna lista.

(Att denna art som har så lätt för att fortplanta sig skulle försvinna kommer däremot ta lång tid.)

kraftskiva-krafta

Tillstånd behövs alltid vid kräftfiske … Eller?

Som privatperson och fritidsfiskare måste du gå till en sjö där det är tillåtet att fiska. Medta ett giltigt fiskekort för kräftfiske, märk dina redskap och fånga enbart kräftor som är minst 10 cm långa (kräfta mäts från pannben till ytterände av utsträckt stjärt.)

Mellan andra fredagen i augusti och andra söndagen i september är det tillåtet att fiska i bland annat Vättern. Tillstånd behövs alltid, (förutom på helgerna.)

kraftskiva

Vart är kräftan giftigast?

Svenskare forskare har hittat metaller som bly och kadmium i kräftans tarmkörtel (en kombination av bukspottkörtel och lever), följt av dess rom. Medan lägst halter uppmättes i kräftköttet. Undantaget var kvicksilver som förekom i ungefär samma haltnivåer i alla tre organen.

Många miljöforskare anser att kräftan generellt sett är ett bra mätinstrument för miljögifter då de lever nära botten där de finns mest föroreningar och är väldigt duktiga på att äta lite vad som helst. Att äta för många kräftor är alltså dåligt för människans hälsa. Tur är väl att de deliciösa skaldjuren enbart frossas av människan en gång om året.

Johanna Holmgren
Redaktör
Johanna Holmgren är utbildad journalist (Kaggeholms Folkhögskola 2016) med ytterligare utbildning från Berghs School of Communication.
Publicerad 16 augusti 2016