2013 startade studien "Fokus barn och föräldrar". Ett försök som baserades på att göra informationsbyten mellan föräldrar, förskola och barnhälsovård tydligare när det gäller barns psykiska hälsa. Foto: Flickr.
Barnhälsovården har i uppdrag att upptäcka psykisk ohälsa hos barn, men förskolepersonal har mycket av den viktiga information som behövs för att kunna göra en heltäckande bedömning av barnet. Information som idag inte tas tillvara inom barnhälsovården då de kommunikativa rutinerna är bristande.
Så fungerar samarbetet
När föräldrarna till alla 3-, 4-, och 5-åringar i Uppsala får kallelsen till barnens årliga BVC-besök får de även ett formulär med 25 frågor som handlar om barnets beteende, sociala relationer och psykiska hälsa.
Om familjen väljer att vara med i studien fyller barnets vårdnadshavare i varsitt formulär och förskollärare fyller i det tredje. Dessa formulär överlämnas sedan till BVC-sjuksköterskan och gås igenom vid barnets ordinarie besök.
Foto: Flickr.
Dessvärre upplever BVC-sjuksköterskorna att socialt utsatta familjer, och familjer där barnet misstänks ha problem, avstår från formulären oftare än andra familjer.
Förskollärarna vill hitta och hjälpa barn med svårigheter och de flesta förskollärarna tycker att informationsöverföringen kan vara ett bra verktyg för det. Men intervjuerna visade också att det är en kontroversiell fråga bland förskollärare att bedöma barns sociala och känslomässiga utveckling med hjälp av standardiserade formulär.
Föräldrar ser fram emot att ta del av förskolans svar vid besöket på barnavårdscentralen. De tycker att formulären får dem att reflektera över sina barns situation och beteende, vilket de upplever som positivt.
Samtidigt är de, liksom förskollärarna, rädda för att informationen som de ger genom formuläret ska ge negativa konsekvenser för barnet på sikt.
