I ett smakprov kunde försökspersoner känna igen långa kolhydrater i olika drycker. Asiater liknade smaken till ris medan Européer liknade det till pasta och bröd, eller som att äta mjöl.
Kolhydrater är egentligen långa kedjor av sockermolekyler som bryts ned av enzymer i saliv. Teorin har varit att vi kan känna igen långa kolhydrater som stärkelse först när de har brutits ned till sockermolekyler och därför tycker att det smakar sött.
Men i smakprov kunde försökspersoner fortfarande känna igen smaken av stärkelse när sockerreceptorerna på tungan blockerats. Det tyder på att kolhydrater kan uppfattas som en smak helt skild från sötma. När enzymer i saliv, som bryter ned långa kolhydrater till korta kedjor, blockerades kunde försökspersoner inte längre upptäcka smaken. Det betyder att det är just de korta kolhydratskedjorna som tungan kan känna igen.
Detta krävs för att kolhydrater ska bli en etablerad smak
För att en ny smak ska läggas till på den exklusiva listan av de tungan kan känna igen måste den uppfylla tre kriterier.
- Den måste ha igenkänningsfaktor
- Den måste ha unika receptorer på tungan
- Den måste trigga någon sorts respons från kroppen
Än uppfyller kolhydrater inte alla kriterier. Forskare har ännu inte identifierat unika receptorer på tungan. Men förmodligen är det viktigt för kroppen att vi känner igen långa kolhydrater redan på tungan. Sockermolekyler är gott på kort sikt men långa kolhydrater släpper långsamt energi till kroppen och ger en annan mättnadskänsla vilket gör den viktigare för kroppen att känna igen så vi äter mer av det på lång sikt.
Framtidens smaker?
Fler smaker som kan komma att läggas på listan i framtiden är bland annat kalcium (bland annat i bananer), järnsmaken vi känner i blod, proteiner och fett.
