Nu har Nordiska ministerrådet tittat på hur lagstiftningen om datummärkning fungerar i alla de nordiska länderna samt hur pass mycket matens hållbarhet kan påverkas av temperatur, förpackning och tillverkningsmetod.
En av de saker som rådet uppmärksammat mest är att konsumenter behöver mer vägledning om hur hållbarheten påverkas när förpackningen öppnas.
Fler behöver även känna till skillnaden mellan ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”, det skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Så ja, konsumenterna står för majoriteten av allt matsvinn. Men inom handeln handlar det framför allt om att minska svinnet genom att faktiskt sänka kyltemperaturerna. Det kan förlänga hållbarheten enormt.
Författarna till rapporten föreslår att samma regler för kyltemperatur ska gälla i alla nordiska länder.
Inom jordbruket i Sverige produceras cirka 400 000 ton mat per år som sen inte lämnar gården. Svinnet leder till stora negativa miljöeffekter och resurser försvinner till ingen nytta.
Producenter måste välja datummärkning med omsorg
Det kan handla om att märkningen ”sista förbrukningsdag” endast bör användas när det verkligen behövs. Torrvaror som flingor, mjölk, salt och socker utbringar inte lika stora hälsorisker om de passerar utgångsdatumen som mejeriprodukter, kött och ägg gör.
Det intressanta med just ägg är att många människor förvarar dem i kylskåp. Medan deras märkning utgår från att äggen försvaras i rumstemperatur.
Dagens Hälsa följer upp med ytterligare information efter rapporten presenterats.
Cirka 28 kilo fullt ätbar mat per person slängs och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken varje år.
