Ingrid Lund, Skribent
Senast uppdaterad 1 juli 2016

CheesecakebrainNeurologer vid McGill University i Kanada har studerat hur hjärnan påverkas av musik i över 15 år. Robert Zatorre och Valorie Salimpoor har i två uppmärksammade studier visat vad som händer kemiskt i hjärnan när vi hör musik.

De bad deltagare lyssna på musik medan en magnetröntgen tog bilder på deras hjärnor.

I 2001 visade de att deltagare som lyssnade på musik de tyckte speciellt mycket om, så mycket att de upplevde rysningar av njutning, också hade starkt ökad blodtillförsel till de delar av hjärnan som reglerar känslor och belöning.

Tio år senare kompletterade de denna forskning med en studie där de visade att signalämnet dopamin utlöstes i dessa viktiga center i hjärnan. När deltagare lyssnade på sin favoritmusik släpptes dopamin just under de stunder i musiken då de kände rysningar.

Dopamin är det viktigaste ämnet som signalerar mellan nervceller i hjärnans belöningscenter. Denna mekanism gör att vi känner njutning och är en mycket stark drivkraft för att främja ett beteende och se till att vi utför beteendet igen. Samma uråldriga, biologiska mekanismer är involverade när vi känner njutning av mat eller sex. Denna process kan också manipuleras av beroendeframkallande droger. Droger som kokain och amfetamin fungerar genom att öka mängden dopamin i hjärnan.

Eftersom musik ger oss belöning och njutning kan man säga att vi är drivna att lyssna på musik igen, precis som vi är drivna att äta och ha sex. Men är musik bara en beroendeframkallande drog som har lyckats utnyttja detta system? Forskaren och populärvetenskaplig författare Steven Pinker menar att musik bara är ”cheesecake for the brain”, en tillfällig njutning men utan funktion. Andra forskare menar att om musik kan påverka grundläggande processer i hjärnan så har det förmodligen spelat en betydande roll i människans evolution.

Cheesecake for the brain

Musik har funnits med oss i mer än 40 000 år då det upptäckts handgjorda flöjter gjorde av djurben från den tiden. Att musik har spelat en roll i vår evolution är därför säkert men vilken roll den spelade och varför är ännu inte helt förstått. Det kan ha varit ett sätt att förstärka gruppkänslan bland det tidiga människosläktet. Att spela musik tillsammans framför lägerelden kan ha ökat medkänsla och tillit, något som var viktigt för att överleva som grupp under dagens jakt. En annan teori är att musik växte fram som kommunikationsmedel, kanske till och med före talspråket. Musik och sång liknar mer apornas rop än vad vårt språk gör idag och kanske var musik ett mellansteg från dessa skrik till ett mer utvecklat språk.

Paleolitisk flöjt

Paleolitisk flöjt

De kanadensiska forskarna ville också studera hur vi upplever musik vi aldrig hört förut och varför vi tycker om en viss musik framför en annan. Deltagarna i studien fick den här gången lyssna på flera sånger de aldrig hört förut och sedan berätta för forskarna vilken musik de tyckte bäst om eller skulle vilja lyssna på igen. Under just de låtarna kunde forskarna märka att dopamin släpptes i upptakten till låtens klimax.

Förklaringen ligger i att våra hjärnor är programmerade för att leta efter mönster. När vi lyssnar på musik vi aldrig hört analyserar hjärnan låten och jämför med vad vi hört tidigare för att förutspå vart melodin är på väg. Om vi känner igen ett aspekt som takt, rytm eller melodi släpps dopamin i väntan på vad som ska hända. Om musiken sedan uppfyller våra förväntningar eller bryter lätt mot våra förväntningar på ett spännande sätt släpps mer dopamin. På så sätt vill forskarna förklara varför pop-musik är just populärt. De flesta poplåtar är byggda på samma grundregler och våra hjärnor kan lätt följa med. Jazzmusik däremot är mer för finsmakare. De svåra rytmerna och melodierna är svårare för våra hjärnor att förutspå.

Jazzmusik däremot är mer för finsmakare

Svenska forskare i Uppsala och Göteborg har tagit musikforskningen ett steg vidare och vill förstå hur musik väcker känslor i oss. Patrik Juslin och Daniel Västfjäll menar att vi använder musik för att förhöja en känsla eller ibland för att byta känsla, för att trösta och minska stress. De har tillsammans tagit fram sju sätt våra kroppar fysiskt reagerar på musik och varför det triggar en emotionell respons. Bland annat visar de att musik ger upphov till känslor i oss helt enkelt genom att smitta. Barn så små som tre till fyra år kan förstå känslor i musik och dessutom spegla den känslan. Människor är programmerade att spegla varandras beteende. Till exempel om du talar med en person som har en hand i fickan är det lätt att du undermedvetet också sätter handen i fickan. Att musik kan få en grupp människor att känna samma sak var förmodligen också viktigt för att knyta sociala band tidigt i människans utveckling. Du kan läsa mer om Patrik och Daniels forskning här.

Ännu ett forskningsprojekt i Göteborg har studerat människans hjärtrytm när vi sjunger, speciellt i kör. Resultaten visar att musikens struktur kan höja eller sänka hjärtrytmen och att människor som sjunger i kör synkroniserar sina hjärtslag. Sång kan ha positiva hälsoeffekter framförallt genom att ”tvinga” fram ett speciellt andningsmönster. Långa, djupa andetag kan ha en lugnande effekt. Med fortsatta studier hoppas forskarna ta reda på om musik kan användas inom vården till exempel som rehabilitering eller friskvård.

Ingrid Lund
Skribent
Publicerad 2 februari 2016, senast uppdaterad 1 juli 2016