Johanna Holmgren, Redaktör
Senast uppdaterad 5 maj 2017

En icke-invasiv teknik som stimulerar en del av hjärnan som är känd för att vara involverad vid depression, kan ha en stor påverkan för personer med sjukdomen, enligt en ny studie.

Tekniken handlar om att en person får observera sin egen amygdala och sedan medvetet försöka att öka dess aktivitet genom att påminna sig själv om positiva minnen. Detta kallas fMRI neuro-feedback.

Liten studie med lovande resultat

I studien delade huvudförfattaren Kymberly Young upp 36 vuxna deltagare med depression i två grupper – en som gjorde neuro-feedback på deras amygdalor och en annan som gjorde en falsk neuro-feedbackövning på en del av hjärnan som inte var inblandad i emotionell behandling.

Människorna i respektive grupp fick sina hjärnor skannade av en fMRI för att bestämma placeringen av, antingen deras amygdala eller hjärnans kontrollregion.

Forskarna visade sedan deltagarna en signal från den del av hjärnan som möttes samtidigt som deltagarna själva fick reglera styrkan på signalen genom att återkalla glada stunder.

Positiv och snabb respons

Efter två sessioner hade 12 av 19 deltagare som testade neuro-feedback en signifikant minskad depressionsnivå, jämfört med enbart 2 av 19 deltagare i den andra gruppen.

– Vi är på det stadium där vi kan visa att detta är en effektiv metod, säger Kymberly Young.

En av anledningarna till varför hon tror att behandlingen kan bli så framgångsrik är på grund av den kända roll som amygdalan spelar vid en depression.

Amygdalan hos en deprimerad person tenderar nämligen att vara mer mottaglig för negativa känslomässiga signaler, som ett fotografi som påminner dem om en skrämmande situation, och mindre mottaglig för positiva känslomässiga signaler, som ett lyckligt barndomsminne.

Kymberly Young tror därför att amygdalans lyhördhet gentemot positiva minnen kan bidra till att minska de depressiva symtomen.  Hennes nästa steg är nu att fastställa hur man överför vad hennes team lärt sig från fMRI-studier till en form av träning eller behandling som kan vara tillgänglig för personer som behöver det.

Johanna Holmgren
Redaktör
Johanna Holmgren är utbildad journalist (Kaggeholms Folkhögskola 2016) med ytterligare utbildning från Berghs School of Communication.
Publicerad 6 maj 2017, senast uppdaterad 5 maj 2017