Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 12 maj 2016

Över 700 personer i 65-års åldern deltog i studien som pågick i nio år.

Personer som drack light-läsk dagligen ökade midjemåttet med 8 centimeter jämfört med bara två centimeter hos de som inte drack läsk. Resultaten kontrollerades för bland annat skillnader i fysisk aktivitet, om deltagarna var rökare eller hade diabetes.

Hur sötningsmedel med lite eller inga kalorier kan leda till viktökning är ännu oklart men det finns teorier. Kalorier signalerar till hjärnan och kroppen att vi är mätta eller har fått i oss tillräckligt med energi. Lågkaloriealternativ som light-läsk ger inte den signalen och kan istället öka suget efter sött.

diet-soda-bad

Det är just bukfettet som är oroväckande. En så kallad ”äppelformad” kropp där fettet lagrar sig främst runt midjan är kopplat till högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar än en ”päronformad” kropp. En nyligen publicerad studie från USA visar till exempel att kroppsform hade starkare koppling till hjärtsjukdomar som hjärtattack och hjärtsvikt än BMI. Body Mass Index är ett standardmått som mäter hur mycket kroppsfett en person har genom att jämföra vikt med hur lång du är. BMI kan dock inte beskriva hur fettet är fördelat över kroppen.

En förklaring varför bukfett är speciellt farligt kan vara att högre nivåer av inflammatoriska markörer har mätts i blodet på personer med större midja. Kronisk inflammation kan sätta stor press på kroppen och leda till, exempelvis hjärtsjukdomar.

För att dra ner på sockerkonsumtionen och även midjemåttet finns fler alternativ förutom att skippa läsk.

  1. Läs innehållsförteckningen: Även livsmedel du minst anar kan ha mycket tillsatt socker, framförallt halvfabrikat som ketchup och salladsdressing men även saltade kex och bröd.
  2. Osötade alternativ: Flera livsmedel finns i osötad form, till exempel äppelmos, bröd och flingor.
  3. Använd kryddor: Vanilj, citronskal, kanel, ingefära och kakao ger en extra spänning till din morgongröt utan tillsatt socker.
Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 3 maj 2016, senast uppdaterad 12 maj 2016