– Studien är först med att ringa in vilken period under uppväxten som är mest kritisk, säger professor Claes Ohlsson som leder studien tillsammans med docent Jenny Kindblom vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Det är sen tidigare känt att högt BMI i vuxen ålder är kopplat till kardiovaskulär dödlighet. Men det är inte förrän nu som forskare kunnat se hur högt BMI under barn– och tonåren påverkar riskerna senare i livet.
För barn som är överviktiga och som blir normalviktiga i tonåren finns inte samma risk att drabbas av dödlig hjärt-kärlsjukdom som för de som får ett kraftigt ökat BMI under puberteten.
– Dels har vi skolhälsojournaler som sträcker sig nästan över hela puberteten, dels har vi för pojkar uppgifter från mönstringen. Det är ju orsaken till att vi inte har kunnat göra det här på tjejer, säger Claes Ohlsson.
Hur vet man om man är i riskzonen?
Det är personer som ökar sitt BMI med över sju BMI-enheter som sticker ut i studien.
Enligt Claes Ohlsson är det från den gränsen som risken ökar för hjärt-kärldöd i framtiden.
Risken att dö till följd av hjärt-kärlsjukdom ökar sedan med 22 procent för varje extra BMI-enhet.
– Man kan fundera på om man ska följa BMI, kanske mäta BMI före puberteten och sedan se om det börjar sticka iväg väldigt mycket. Då kanske man ska informera och vidta åtgärder för att minska fetma.
I studien som startade 2009 har cirka 38 000 män som är födda 1945-1961 undersökts.
– Det är en lång studie och det är den första publikationen som kommer ut nu. Vi tror att vi kan titta på många mer detaljerade delar i framtiden ur den här studien.
