Inklipp av Erik Björk vid Umeå universitet. Fotograf: Mattias Pettersson.
Svenska forskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att klimatförändring och framförallt varmare temperatur kan leda till sju gånger högre halt av metylkvicksilver i Östersjön.
Ett komplext händelseförlopp
Global uppvärmning och människors markanvändning kan öka mängden organiskt material som släpps ut i hav och sjöar. Organiskt material påverkar vattenmiljön till exempel genom att hindra solljus från att tränga djupt ner i vattnet. Detta gynnar tillväxt av bakterier istället för växtplankton och skakar om i näringskedjan.
Istället för en näringskedja som är dominerad av växtplanktonproduktion tar istället bakterieproduktion över och leder till fler nivåer i näringskedjan där metylkvicksilver kan anrikas. I slutänden leder global uppvärmning och landavrinning till mellan två och sju gånger högre halt av metylkvicksilver i djurplankton och fisk som vi äter.
Enligt forskarna bakom studien räcker det med en 15 till 20 procent ökning av mängden organiskt material i vattenmassan för att orsaka en sju gånger högre halt av metylkvicksilver. En ökning med 15-20 procent är vad man redan beräknar att klimatförändring kan komma att orsaka i Östersjöregionen.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO är kvicksilver en av de topp-tio kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Kvicksilver orsakar främst skada genom metylkvicksilver som är ett starkt nervgift och anrikas i näringskedjor i hav och sjöar.
– Studien visar på ett fenomen som inte har beskrivits tidigare. Resultaten är samtidigt helt centrala för att kunna förutse hur ekosystems, och människors, exponering för metylkvicksilver kan påverkas av globala klimatförändringar, säger Erik Björn, ledare av forskningsprojektet, i ett pressmeddelande.
