Aktivitetsarmbandet nominerades till årets julklapp 2014 och såldes i tusentals exemplar världen över.
Många viktminskningsföretag som Viktväktarna valde – i och med hypen – addera aktivitetsarmbandet som en extra åtgärd i flera människors dietprocesser.
Fungerar det verkligen?
Jack Jakicic, forskare vid University of Pittsburgh har tidigare arbetat med forskning som visar att träningsarmband kan fungera minst lika bra som en personlig hälsorådgivare. Men de studierna var enbart korttidsstudier under sexmånadersperioder.
Han valde därför att tillsammans med sitt team rekrytera 470 överviktiga eller personer som lider av fetma till ett träning– och bantningsprogram. De första sex månaderna hade de gruppmöten där de diskuterade kalorirestrektioner och fysisk aktivitet. Alla deltagare ner i vikt – som förväntat.
Under ytterligare 18 månader valde Jack Jakicic och hans team att minska ansikte-mot-ansikte mötena och ersatte dem istället med telefonrådgivning samt självrapportering via webben. Han gav sedan halva gruppen bärbara enheter under resten av perioden medan de andra fick fortsätta med enbart självrapportering fast på ett mer detaljerad nivå.
Aktivitetsarmbanden registrerar steg, aktivitet per minut och totala energiförbrukningen.
Efter 2 år hade gruppen med armband förlorat i genomsnitt 3,5 kilo i jämförelse med de utan armband som hade gått ner 6 kilo. Alltså 2,5 kilo mindre.
– Det är möjligt att armbanden distraherar testpersonerna från den totala bilden av viktminskning genom att endast fokusera på åtgärder och aktivitet. Eller att deltagarna kanske ansåg att de fick större frihet att göra vad de ville efter de nått sina mål, som att gå och äta en hamburgare, säger Jack Jakicic till STAT news.
