Ingrid Lund, Medicinsk Journalist
Senast uppdaterad 3 mars 2017

Jämfört med ”vanligt” vitt fett kan brunt fett bränna en imponerande mängd energi i form av överflödigt socker i blodet. En ny studie visar att människor har tre gånger större depåer av brunt fett än tidigare trott, något som kan hjälpa behandling av fetma och diabetes.

Brunt och vitt fett

Brunt fett är en typ av fettvävnad som främst producerar värme, och aktiveras när vi är nedkylda. Djur som går i ide och sover under vintern har rikligt med brunt fett. Människor har en del brunt fett främst mellan lungorna och vid nacken. Men med hjälp av PET-scans visar nu forskare från Tyskland att människor har tre gånger mer brunt fett än tidigare trott.

I studien deltog över 1600 personer och forskare utförde nästan 3000 PET-scans för att få en bild av bruna fettdepåer. Resultaten visar också att vissa personer har lättare att aktivera det bruna fettet än andra. Tunnare och yngre människor tenderar att ha högre andel brunt fett och personer som är överviktiga eller äldre har inte lika lätt att aktivera det bruna fettet.

Läkemedel mot diabetes och fetma

I teorin kan resultaten betyda att läkemedel som aktiverar det bruna fettet kan hjälpa diabetiker att skära ner på överflödigt blodsocker samt höja energiförbränningen bland överviktiga patienter för att hjälpa dem gå ner i vikt.

Dessutom visar studien att i en liten del av befolkningen förekommer aktivt brunt fett i större utsträckning. Detta kan förklara varför vissa personer kan äta sig mätt på sötsaker utan att gå upp i vikt medan andra genast lägger på sig extra kilon av en extra tårtbit på fikan.

Forskare bakom studien tror att läkemedel som riktar sig mot brunt fett kommer vara till stor hjälp för en viss grupp av patienter. Förmodligen de som har låga nivåer av aktivt brunt fett till att börja med. Det är ännu oklart varför vissa personer har mer aktivt brunt fett än andra.

Ingrid Lund
Medicinsk Journalist
Ingrid Lund har en Bachelor of Science i anatomi och cellbiologi från McGill University (2013) samt en Master of Science i biomedicin från Karolinska universitetet (2015).
Publicerad 3 mars 2017