Då tidigare forskning pekat på en lägre risk för yngre syskon att utveckla astma, allergi, eksem, diabetes typ 1 och adhd ville forskare på KI ta ett samlat grepp om frågan i en storskalig populationsstudie.
– Vår studie bekräftar att det finns ett samband mellan syskonskap och senare sjukdomar i barndomen, säger Catarina Almqvist Malmros, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Genom att använda Flergenerationsregistret länkat till Medicinska födelseregistret kunde de få fram information om syskonskap för drygt 300 000 barn födda mellan 1996 och 2002.
– Vi fann att barn utan syskon hade högre risk för astma, diabetes och adhd jämfört med förstfödda som fått yngre syskon. Däremot syntes ingen skillnad i risken att få luftvägsinfektioner, säger Catarina Almqvist Malmros.
Sammanfattningsvis hade yngre syskon lägre risk för astma och luftvägsinfektioner jämfört med barn som var äldst i syskonskaran. Däremot fanns ingen skillnad i risken för att få diabetes eller adhd.
Hur kommer detta sig?
Forskarna tror att det antingen beror på skillnader i exponering för bakterier och virus, miljön i livmodern under fosterutvecklingen eller benägenhet att söka sjukvård.
Om föräldrarna är mer vana vid virusinfektioner med andra barnet och inte söker vård i samma utsträckning kan det leda till skillnader i antalet vårdkontakter för de yngre syskonen.
Om fostret utsätts för fler bakterier, infektioner och påfrestningar i mammans mage, anser alltså forskarna att de finns lägre risk för framtida sjukdomar hos barnet, som astma.
