Cancerbehandling från 1800-talet
För mer än hundra år sedan stötte cancerläkaren William Coley på en patient, Fred Stein som lidit av en elakartad tumör på kinden. Tumören försvann helt efter att Stein drabbats av en bakterieinfektion i samband med ett kirurgiskt ingrepp där en stor del av tumören tagits bort. Flera år senare träffade William Coley på Fred Stein som fortfarande var i livet och otroligt nog helt cancerfri.
Cancerläkaren William Coley botade flera patienter genom att infektera dem med bakterier.
Coley spekulerade i att det var Steins immunförsvar som aktiverats av bakterieinfektionen och angripit tumören. Han testade sin teori genom att spruta in samma bakterier som infekterat Stein i tio patienter vars tumörer han inte kunde operera. I flera patienter minskade tumörerna i storlek. Coley publicerade sina resultat i en vetenskaplig tidskrift 1893 och det är en av de första beskrivningarna av immunterapi, det vill säga att tumörer angrips av patientens eget immunförsvar.
William Coleys arbete överskuggades av upptäckten att radioaktiv strålning var ett effektivt sätt att bekämpa tumörer på i början av 1900-talet och senare i och med utvecklingen av cellgifter. Men nu tycks tiden ha kommit för behandlingar som i stället för att verka direkt på tumören engagerar immunförsvaret i att attackera och döda cancercellerna.
Immunceller kämpar mot fiender utifrån och in
Vi har hundratals miljarder vita blodkroppar som cirkulerar runt i kroppen och bevakar och skyddar oss mot främmande ämnen som bakterier, virus och skadade celler. De känner av om något är främmande och angriper det men lämnar kroppens egna, friska celler i fred. Neutrofiler angriper och”äter upp” bakterier, B-celler gör antikroppar som genom att sätta sig på inkräktande mikroorgansimer signalerar att de skall oskadliggöras. När T-celler kommer i kontakt med främmande mikroorgansimer omvandlas de till så kallade mördarceller som kan oskadliggöra inkräktaren. De hjälper också till med att döda celler som infekterats av virus eller bakterier eller skadats på annat sätt.
Immunceller har flera sätt att attackera en elak cancercell. Men cancerceller är också mästare på att gömma sig från immunförsvaret.
För att inte immunförsvaret ska gå på högvarv och börja attackera våra friska celler finns det bromsar på T-cellerna. En sådan broms är proteinet CTLA-4 som normalt sitter inuti T-cellerna men när det dras i bromsen hamnar de istället på utsidan och signalerar till alla andra immunceller att de skall sluta attackera.
PD-1 är ett annat protein som finns på T-cellerna som hjälper dem att känna igen kroppens egna celler. PD-1 gör det genom att binda sig till sin partner PD-L1 som finns på normala celler. När PD-1 och PD-L1 möter varandra signalerar det till T-cellerna att det här är en normal cell som skall lämnas ifred.
Så undviker tumörceller immunförsvaret
Tumörceller är normala celler som förändrats så att de kan dela sig på ett okontrollerat sätt. Till en början kan immunförsvaret känna igen att tumörcellerna är främmande och ta bort dem men tumörceller är mästare på att förändra sig så att de lurar immunförsvaret att lämna dem i fred. Dels skapar de en miljö runt omkring sig som dämpar immunförsvaret och dels kan en del cancerceller bilda stora mängder av PD-L1 och på så sätt undvika att attackeras av mördarcellerna.
Immunterapi vänder immunsystemet emot cancern
De första läkemedlen mot cancer som aktiverar immunförsvaret gör det genom att blockera aktiviteten hos CTLA-4 eller PD-1. Det är som att lätta på bromsen hos T-cellerna som inte längre lämnar tumören i fred. De här läkemedlen har visat sig vara effektiva mot hudcancer, njurcancer och lungcancer och de testas nu mot flera andra cancertyper både var för sig men också i kombination.
USAs före detta president Jimmy Carter behandlades med immunterapi mot sin hudcancer och är nu i princip friskförklarad.
Presidenten Jimmy Carter meddelade i augusti förra året att han hade hudcancer som spritt sig till levern och hjärnan. Han behandlades bland annat med ett läkemedel mot PD-1 och i mars rapporterade han att han inte längre behöver ta någon medicin därför att cancern försvunnit. Men det är inte alla som svarar lika bra på behandling som Jimmy Carter och de här läkemedlen är bara effektiva på tjugo procent av alla cancrar så forskarna letar efter andra sätt att aktivera immunförsvaret.
När man öppnar upp en tumör som opererats bort kan det finnas T-celler där som angripit tumören men som inte klarat av att ta död på alla tumörceller. Det går att isolera de här cellerna och på laboratoriet kan de fördubblas och utökas i antal och sedan ges tillbaks till patienten. När patienten får en större mängd T-celler ökar chansen att de skall klara av att bekämpa tumören. Den här metoden kallas “adoptive T-cell transfer” och har fungerat på bland annat hudcancer.
I mars rapporterade Jimmy Carter att han inte längre behöver ta någon medicin därför att cancern försvunnit.
Det är inte alla patienter som har en tumör som går att operera bort och det är inte heller alla tumörer som innehåller T-celler. För att kringgå det har forskare utvecklat en annan metod där man tar T-celler från patientens blod och genetiskt förändrar dem så att de känner igen tumören och som gör att de kan attackera tumörcellerna. Sådana T-celler kallas CAR-T celler. Förhoppningen är att med de här manipulerade T-cellerna skall immunförsvaret ha en bättre chans att slå ut cancern. Den här metoden testas nu i kliniska prövningar mot flera olika cancertyper.
Vaccination mot cancer
Ett annat sätt som forskare försöker att stimulera immunförsvaret på är genom att göra något som kallas neoantigen vaccin. Även om en tumör diagnostiserats som till exempel bröstcancer eller prostatacancer är varje tumör unik och har helt egna genetiska förändringar eller mutationer. En tumörcell kan ha ett tiotal eller flera hundra mutationer beroende på vilken typ av tumör det är. De här förändringarna gör att tumörceller har ett speciellt utseende med proteiner på sin yta, så kallade neoantigen.
För att lära sig vilka mutationer en tumör har tar forskare ut en liten bit av tumören och analyserar dess DNA kod. Därefter kan de göra konstgjorda varianter av de här antigenerna och spruta in i patienten för att ge upphov till ett immunsvar. Aktiverade immunceller känner igen antigenerna på tumörcellerna och attackerar dem. Det här blir en högst personlig behandling för varje patient och är möjlig tack vare ny teknik som för att analysera DNA koder snabbt och till en relativt låg kostnad.
Även om vi inte vet exakt hur William Coleys försök med att behandla cancerpatienter med bakterieinfektioner fungerade så hade han rätt i att det går att få immunförsvaret att angripa tumörer och det har visat sig vara ett effektivt vapen. Nu blir det spännande att se hur det går med alla kliniska prövningar som pågår. Att så många nya behandlingar testas bådar gott för de som har tumörer som svarar dåligt på de behandlingar som finns tillgängliga idag.
Ragnhild Ahlgren är doktor i medicinsk vetenskap och vetenskapsjournalist.
