Ett vaccin mot nya coronaviruset kan ta mer än att år att ta fram.
Medicinska forskare runt om i världen jobbar för fullt med att ta fram ett vaccin så fort som möjligt, men samtidigt vill man försäkra sig om att vaccinet inte orsakar allvarliga biverkningar.
Varför behövs ett vaccin mot nya coronaviruset?
Många människor runt om i världen är väldigt sårbara för viruset och kan drabbas av allvarliga symtom som kan leda till döden. Det nya coronaviruset är mer smittsam än virus som bland annat ligger bakom säsongsinfluensan, ebola och svininfluensan. Enligt Världshälsoorganisationen WHO sprider varje coronasmittad person viruset vidare till 2,25 personer. Detta kan jämföras med siffrorna för säsongsinfluensan, ebola och svininflunsaviruset H1N1 som ligger på 1,7, 1,8 och 1,4.
Ett vaccin skulle hjälpa immunförsvaret att bekämpa viruset mer effektivt och således förhindra smittade personer att bli sjuka – och sprida viruset vidare. Det skulle även innebära att länder med stränga karantänregler kan börja lätta på sina restriktioner och tillåta sin befolkning att börja återgå till det normala livet.
Vilka framsteg har gjorts?
Arbetet med att utveckla ett vaccin mot nya coronaviruset och dess sjukdom covid-19 sker i rekordfart. Ett 80-tal forskargrupper arbetar med flera vaccinkandidater. Några av dessa kandidater genomgår nu kliniska prövningar.
- Den första kliniska prövningen på människor påbörjades i mars av ett forskningslaboratorium i Seattle, USA. Vanligtvis testar man först på djur, men i detta fall började man direkt på människor.
- Läkemedelsgiganterna Glaxosmithkline och Sanofi samarbetar för att ta fram ett vaccin.
- Forskare i Österrike har börjat injicera tamillrar med två vaccinkandidater. Forskarna hoppas på att börja testa på människor i slutet av april.
- Det anrika Oxfordunivetsitetet i England påbörjade nyligen kliniska prövningar på människor och siktar på att ha en miljon doser av vaccin i september.
- Vid Karolinska Institutet har man flera vaccinkandidater varav två nu testas på kaniner. Inom 1-2 månader hoppas forskarna att börja testa de övriga kandidaterna på möss.
När kan vi ha ett vaccin mot nya coronaviruset?
I normala fall tar det flera år, om inte decennier, att ta fram ett vaccin. Men vid pandemier som den pågående coronapandemin och svininfluensan för drygt 10 år sedan behöver man ta fram ett vaccin snabbt, helst inom ett år.
De flesta experter tror att ett coronavirusvaccin kan komma i mitten av 2021, det vill säga 1,5 år efter virusutbrottet som började i december 2019 i Kina.
Vad mer behöver göras?
Trots att flera forskargrupper runt om i världen jobbar med att utveckla vaccin finns det en hel del saker som måste göras och uppfylls innan vi har ett färdigt vaccin ute på marknaden.
- De kliniska prövningarna måste visa att vaccinet kan framkalla en immunrespons som skyddar personer från att bli sjuka av nya coronaviruset.
- Vaccinet måste vara säkert med så få biverkningar som möjligt.
- Vaccinet måste uppfylla de krav som världens läkemedelsmyndigheter har satt upp.
- Ett effektivt sätt att producera vaccinet i stor skala; flera miljarder doser kommer att behövas.
Hur många behöver vaccinera sig?
Hur många som behöver vaccinera sig för att uppnå en så kallad flockimmunitet – och bromsa smittspridningen – är svårt att säga. Mycket beror på hur effektivt vaccinet är och virusets egenskaper. Det nya coronaviruset är ett helt nytt virus och forskarna vet relativt lite om det. I vanliga fall brukar det vara 60 – 70 %. Det innebär att mellan 4,68 till 5,46 miljarder människor behöver vaccinera sig.
Det finns risker
Att snabbt behöva ta fram ett vaccin under en pandemi är förenat med risker. Vaccinet går inte igenom samma rigorösa tester som i vanliga fall och kan orsaka oönskade biverkningar.
Det mest kända exemplet är vaccinet Pademrix mot svininfluensan som härjade för drygt 10 år sedan. En del barn och unga som vaccinerade sig med Pandemrix drabbades av narkolepsi. I efterhand kunde forskare visa att Pandemrix innehöll stora mängder av ett virusprotein som är väldigt lik en mottagare för hormonet hypokretin i hjärnan. Hypokretin reglerar sömn och vakenhet och forskarna tror nu att likheten mellan virusproteinet och mottagaren inneburit att en del patienter utvecklat antikroppar som angriper influensavirus och hypokretinmottagare.
Av drygt 5 miljoner svenskar som vaccinerade sig för svininfluensan drabbades knappt 500 barn och unga av narkolepsi.
För att detta inte ska upprepas igen måste de kliniska prövningarna vara väl genomförda samt att läkemedelsmyndigheterna går igenom vaccinkandidaterna ordentligt innan de godkänns.
