Bakterierna i din mage vill att du ska vara lycklig

Kroppen består av närmare 30 biljoner celler. Dina alldeles egna celler. Men de är inte ensamma. De får dela plats med bakterier och mikroorganismer på din hud, på dina tänder men främst i din mage och tarmkanal. Det sägs att vi har 10 bakterier för varje egen cell i kroppen men det stämmer nog inte riktigt. Kroppen huserar mellan 40 till 100 biljoner bakterier som sammantaget kallas mikrobiota.

Vi lever i symbios med dessa bakterier, de får leva och föröka sig i våra kroppar och samtidigt hjälper de oss bland annat smälta mat, producera vitaminer och reglera våra immunsystem. Forskning på mikrobiom och mikrobiota sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden men det är på senare år vi har upptäckt hur omfattande bakteriernas påverkan på oss verkligen är.

Hur bildas din helt unika tarmflora?

Flera studier har föreslagit att grunden för varje persons unika tarmflora läggs när vi föds. Vid vaginal födsel smörjs bebisen med de bakterier som lever i mammans slida. Speciellt mun, näsa och analöppning på bebisen får en dos av mammans bakterier som sedan befolkar tarmsystemet. Därför har man trott att barn som föds genom kejsarsnitt går miste om goda bakterier och även har större risk för allergier och astma.

Däremot finns studier som motbevisar denna teori och menar att fördelarna med vaginal födsel är kortvariga. När vi nått upp i 40 eller 50 års ålder har vår livsstil påverkat mångfalden av bakterier i tarmen till den grad att en möjlig fördel från födseln inte längre spelar någon roll.

Fiber i frukt och grönt, yoghurt och te främjar ett friskt tarmsystem med större mångfald av bakterier. Även rött vin och kaffe ska vara bra.

Dessutom kan genetik spela in långt före födseln. En studie på tvillingar i England visar att nedärvda gener påverkar vilka bakterier som överlever i tarmsystemet och gör att bakteriefloran i ditt tarmsystem liknar dina föräldrars eller syskon.

Men oändligt många livsstilsfaktorer kan också påverka dig och generationer framöver. Studier i möss har visat att fiberfattig kost ger mindre mångfald av bakterier i tarmen och att det förs vidare till nästa och nästa generation. Dessutom blir det svårare och svårare att behandla den bristen genom att återställa fiberbalansen i kosten. Vissa nyttiga bakteriearter verkar helt utrotas i kommande generationer på grund av bristande föda hos mor- och farföräldrar.

Det är naturligt att göra en koppling mellan vår kost och våra tarmbakterier eftersom de kommer i direkt kontakt. Med omfattande observationsstudier på människor har forskare försökt förstå sig på vad som bidrar positivt och negativt till bakteriernas mångfald i tarmen. Mycket tyder på att fiber i frukt och grönt, yoghurt och te främjar ett friskt tarmsystem med större mångfald. Även rött vin och kaffe ska vara bra. Sockrade drycker däremot och småätande verkar ha en negativ effekt. Absolut störst inflytande har dock läkemedel. En antibiotikakur tas med avsikt att döda onda bakterier som orsakat en inflammation någonstans i kroppen men slår även ut goda bakterier i tarmkanalen. Även läkemedel mot diabetes, halsbränna och olika hormonbehandlingar kan påverka.

Exakt vilka bakteriearter och subtyper som är onda och framförallt goda har varit svårt att kartlägga. Eftersom tarmfloran på många sätt är helt unik för varje person kan också livsmedel påverka oss olika. För vissa är det mörk choklad som främjar goda bakterier i tarmen medan ljus choklad är bättre för andra. Vad det beror på är fortfarande ett mysterium.

Varför ska vi bry oss om tarmfloran?

Mest bevis för hur vår tarmflora spelar in i olika sjukdomstillstånd finns för IBS (från engelskans Irritable Bowel Syndrome, på svenska kallas det funktionella tarmbesvär) men på sistone har kopplingar gjorts mellan tarmfloran och allt ifrån diabetes och fetma till psykisk hälsa.

Bakterier i tarmkanalen verkar kunna producera signalämnen som kommunicera med hjärnan. På så vis kan vår bakterieflora påverka känslor av ångest, depression och stress.

Otroligt nog verkar bakterier i tarmkanalen kunna producera signalämnen som kommunicera med hjärnan. På så vis kan vår bakterieflora påverka känslor av ångest, depression och stress. Studier i möss som har en begränsad mängd eller total avsaknad av bakterier i tarmkanalen visar att de är mindre sociala och har högre stressnivå. En teori lyder att det rent evolutionsmässigt är fördelaktigt för bakterier i tarmen att vi människor är sociala så att bakterierna kan spridas från person till person. Därför har de utvecklat redskap för att påverka vårt humör och sociala interaktioner. Det kan låta som science fiction men forskare arbetar redan idag på att framställa en motsvarighet till probiotika, som istället ska kallas psykobiotika, för att behandla psykiska sjukdomar som depression genom att tillföra goda bakterier i tarmen.

Hur spelar tarmfloran in i dagens och framtidens sjukvård?

Antibiotika är en av de absolut viktigaste medicinska upptäckterna i människans historia men förmodligen behöver behandlingen en modernisering. Av allt att döma har vi mycket att tacka vår tarmflora för och att hänsynslöst utrota dem med antibiotika känns kontraproduktivt. Speciellt för barn då bakteriefloran kanske påverkar allt ifrån kroppsvikt till psykisk hälsa. I framtiden kommer antibiotikakurer förmodligen kombineras med tillförsel av goda bakterier som probiotika. Eller varför inte ta vara på patientens friska bakterieflora innan en antibiotikabehandling och sedan ge tillbaka bakterierna när behandlingen är färdig?

Ordet på alla framåtsträvande läkares läppar idag är ”avförings­transplantation”.

Ordet på alla framåtsträvande läkares läppar idag är ”avförings­transplantation”. Det är redan godkänt för behandling av svåra tarminfektioner med bakterien C.difficile som oftast är resistent mot antibiotika. Det går egentligen till som vilken transplantation som helst, till exempel bloddonation. En frisk person kommer in till en klinik och lämnar ett avföringsprov. Det testas, renas och filtreras till en cocktail som sedan förs över via en slang i näsan eller ett lavemang till en patients tarmkanal. Patientens egna bakterier verkar leva kvar men blir berikade av en frisk persons bakterieflora. De goda bakterierna hjälper att bekämpa de onda C.difficile. Vid svåra tarminfektioner har utbyte av avföring visat sig helt överlägsen som behandling jämfört med antibiotika.

Även på tapeten är avförings­transplantation för att behandla fetma. Forskare har redan visat att tarmfloran hos smala och överviktiga personer skiljer sig markant. Inte bara det, men möss som fått en avförings­transplantation från en överviktig eller smal person blir själva överviktiga eller smala beroende på donator. Bakteriefloran verkar spela in i allt från ämnesomsättning till insulinkänslighet och hormonproduktion.

Det kanske inte låter så aptitligt men forskare arbetar på att göra avförings­transplantation enklare i form av ett piller. Och i ärlighetens namn skulle du verkligen tacka nej till en dos goda bakterier som gör dig friskare, smalare och kanske till och med gladare?